Krigssymfonin

Fre 18/11/2016 19:00 - 21:00
Biljetter: 32.50-7.50 €

Presentation

Ludwig van Beethoven: Pianokonsert nr 4
Einar Englund: Symfoni nr 1 "Krigsymfoni"

Einar Englund, som arbetade i skuggan av Sibelius, skakade för 70 år sedan om konsertpubliken på ett helt oförglömligt sätt. Efter att ha tjänstgjort vid fronten behandlade han sina egna trauman och det nationella traumat i sin första symfoni på ett så effektfullt sätt att alla omedelbart blev englundianer. Kvällens solist, den Grammy-belönade Richard Goode, uppträder med stadsorkestern efter en paus på över 25 år.

 

Lawrence Renes

Lawrence Renes (f. 1970) från Nederländerna kullkastar myten om konstmusikens barngenier. I hans barndomshem lyssnade man knappast alls på musik. Remes ville däremot gymnastisera för att kunna delta i de olympiska spelen för ungdomar. Detta blev ej av på grund av moderns veto. 14 år gammal började Renes spela violin i Nederländernas nationella ungdomsorkester. Efter studier vid Sweelinck-konservatoriet gick han till dirigentklassen i Haags konservatorium. 

Renes hade framgångar i dirigenttävlingar, och dirigerade en av Gran Canarias symfoniorkesters konserter. År 1993 inledde han en treårig period som assistent åt Edo de Waart vid Nederländernas radios filharmoniker. Det publika genombrottet skedde då Renes på ett dygns varsel fick ersätta Riccardo Chailly i en av Amsterdam Concertgebouws televiserade konserter. Konserten blev en stor succé. Händelsen är senare skildrad i dokumentärfilmen Dream Debut.
Följ Lawrence Renes på Twitter: @lawrenes

Richard Goode

År 2014 berättade Goode för San Fransisco Classical Voice: ”Jag lärde mig att allt i notbilden har en betydelse, och att det ger fantasin näring. Allt börjar med partituret. Jag tror att jag utvecklats som musiker framförallt för att jag koncentrerat mig på att bli bättre på att läsa partitur. På sistone har jag börjat spela ur noter under konserter. Jag njuter enormt mycket av kontakten till partituret, det inspirerar mig.”
Goode är en legendarisk tolkare av Beethoven. Han är den första i USA födda pianist som spelat in alla tonsättarens 32 pianosonater. År 2009 spelade han tillsammans med Budapests festivalorkester och Iván Fischer in Beethovens alla pianokonserter. 
David Blum konstaterade år 1992 i The New Yorker: ”Det man främst minns av Goodes musicerande är inte skönheten utan, ovanligt nog, hans förmåga att finna tonsättarens centrala tanke”. Det finns en anekdot om hur intensivt Goode sätter sig in i Beethovens värld. Efter en framgångsrik konsert kom en lyssnare fram, tackade och sa högt: Herr Goode, ni är ju självaste Beethoven! Pianisten böjde sig långsamt framåt och sa: Ursäkta, jag hör inte.

Jaani Länsiö

Ludwig van Beethoven: Pianokonsert nr 4 G-dur opus 58

Efter att ha flyttat till Wien började Ludwig van Beethoven (1770-1827) göra karriär som pianist-tonsättare. Då dövheten började bli allt värre måste han dock koncentrera sig på att enbart skriva musik. Beethovens sista uppträdande som pianist skedde på en maratonkonsert i Wien den 22.12.1808. Vid detta tillfälle uruppfördes symfonierna 5 och 6, samt Körfantasin. På programmet fanns dessutom bl.a. två satser ur C-durmässan, samt den i mars samma år uruppförda fjärde pianokonserten. Dessutom improviserade Beethoven på piano. 

Evenemanget har gått till musikhistorien, men innebar för lyssnarna en verklig utmaning: de satt i ca fyra timmars tid i en kall, uselt uppvärmd sal och måste smälta en enorm mängd ny musik. Även orkesterns musiker och körens sångare hade det tufft. På grund av alltför få repetitioner kunde man nog inte tala om framföranden på en hög konstnärlig nivå. Trots detta fick exempelvis den nya pianokonserten ett utmärkt mottagande. Den föll dock snabbt i glömska på grund av sitt lyriska och intima grepp - romantikerna föredrog Beethovens dramatiska uttryck. Felix Mendelssohn spelade ofta konserten, men det var först senare den fick en helt självklar plats i solisternas repertoarer. 

Einar Englund: Symfoni nr 1 ”Krigssymfonin”

Vinterkriget och fortsättningskriget påverkade på ett avgörande sätt Finlands historia och alla finländare. Krigen påverkade även konsterna, inte minst för att flera konstnärer stred ute vid fronten. Av tonsättarna var det dock oväntat få som gjorde detta. Den mest kända av dem är Einar Englund (1916-1999). Han hann inte ute i vinterkriget, men deltog i fortsättningskriget i det blodiga slaget på Bengskär och upplevde krigets fasor på Karelska näset. 

Det första verk han skrev efter kriget var den första symfonin (1946), som senare fått titeln Krigssymfonin. Englund har inte hittat på den men godkände den emedan den genast säger vad musiken handlar om. Enligt Englund hade flera av även hans senare kompositioner att göra med vad han upplevt i fortsättningskriget. 

Symfonin uruppfördes på Helsingfors stadsorkesters konsert den 17.1.1947 under ledning av Leo Funtek och vållade sensation. Succén kan delvis förklaras av att musiken hade att göra med till kriget relaterade stämningar som var bekanta för alla lyssnare. En annan orsak var tonspråket. Under sina studieår hade Englund favoriserat ett romantiskt, sött uttryck. Något annat krävdes för att skildra frontens karga verklighet. Englund vände sig till Sjostakovitjs, Bartóks och Stravinskys nyklassicism och skapade ett uttryck präglat av satir, intellektuell skärpa och en ironisk attityd till överdriven känslosamhet. Kort sagt tog han avstånd till den finländska nationalromantiken. Ett nytt kapitel i Finlands nya musiks historia inleddes. ”Härefter är vi alla englundianer!” utbrast Joonas Kokkonen. 

Christian Holmqvist

 

 

Konstnärer

  • Lawrence Renes

    dirigent

  • Richard Goode

    piano

Program

  • 19.00
    Ludwig van Beethoven

    Pianokonsert nr 4

  • 21.00
    Einar Englund

    Symfoni nr 1 "Krigsymfoni"

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller via länken
http://shop.ravintolamaailma.fi/musiikkitalo. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.