Susanna Mälkki & Frank Peter Zimmermann

Ons 13/09/2017 19:00 - 19:00
Biljetter: 36.00-7.00 €

Presentation

Ludwig van Beethoven: Violinkonsert D-dur/ Jean Sibelius: Symfoni nr 2

Susanna Mälkki

Susanna Mälkki är född i Helsingfors, där hon även tillbringade sin ungdom. Hon har vuxit upp ackompanjerad av Helsingfors stadsorkester: som liten gick hon på orkesterns konserter med sin familj, och som ung musikstuderande följde hon noggrant med orkestermusikernas arbete och världens bästa solisters uppträdanden. År 2004 fick hon för första gången dirigera orkestern. Hösten 2016 inledde hon sitt arbete som orkesterns 13. chefdirigent. 

Mälkki har dirigerat flera av världens bästa orkestrar såsom Amerikas s.k. Big Five-orkestrar, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoniker och Londons symfoniker. Hon har gästat bl.a. Metropolitan i New York, operan i Paris och La Scala i Milano. Säsongen 2017-18 debuterade hon på Staatsoper Wien. Hösten 2017 inledde hon sitt arbete som Los Angeles filharmoniska orkesters första gästdirigent. År 2017 valde tidningen Musical America Mälkki till Årets dirigent. 

För Mälkki utgör Helsingfors stadsorkester, som existerat kontinuerligt i 135 år, en del av Helsingfors identitet. 

”Vår orkester finns till för att publiken skall få höra dessa verk live. Musik skrivs för att höras. Det är viktigt att vi här har en utmärkt orkester som i bästa tänkbara omständigheter kan erbjuda konstupplevelser åt alla. Att få höra musik tillsammans med andra är en stor upplevelse. Det vore synd om musik kunde avlyssnas endast från skiva. Att publiken sitter på stället innebär inte alls att den vore passiv. Såväl musiker som publik deltar i ett framförande tillsammans.”

Frank Peter Zimmermann

Tysken Frank Peter Zimmermann (f. 1965) är en av de få toppsolister som har gjort karriär trots avsaknad av nämnvärda tävlingsframgångar. Orsaken är att han fick direktkontakt till toppdirigenter som hjälpte honom vidare. 
”I Tyskland är det inte vanligt att man deltar i tävlingar: Anne-Sophie Mutter gjorde det inte heller”, konstaterade Zimmermann år 2014 i webbtidningen Interlude. 11 år gammal deltog han i Jugend Musiziert-tävlingen - och vann den - men det är allt. 16 år gammal, sände hans vänner inspelningar från hans uppträdanden till dirigenterna Lorin Maazel, Daniel Barenboim och Wolfgang Sawallisch. Resultaten lät inte vänta sig. 
Zimmerman har förblivit ett hett namn i musikvärlden ända sedan han i mitten av 80-talet avslutade sina studier under ledning av Valeri Gradov, Saschko Gawriloff och Herman Krebbers. Under de senaste säsongerna har han uppträtt med bl.a. New Yorks och Berlins filharmoniker och med Sydneys och Bostons symfoniorkestrar. 

 

Ludwig van Beethoven: Violinkonsert D-dur
Ludwig van Beethoven (1770–1827) föddes till en värld i vilken pianot utgjorde ett centralt element i varje borgarhem. Instrumentet hade också fått en position inom solokonsertens genre. Violinen däremot ansågs lämpad närmast kammarmusik - och förstås orkestermusik - men för solokonserter fanns det knappast alls en marknad. Då Mozart skrev sina konserter representerade de en gammal tradition med rötter i Bach och Vivaldi.
Beethoven hade hunnit förnya symfonin, och hans pianokonserter hade blivit kända. Men hans försök att blåsa nytt liv i violinkonsert-genren misslyckades. D-durkonsertens uruppförande i december 1806 var ett nytt bevis för att Beethoven tog en deadline med lätt hand. Verket blev färdigt samma dag konserten ägde rum och det blev knappt tid över för repetitioner. Mottagandet var kyligt: solisten Franz Clement blev nog hyllad, men verket föll kvickt i glömska. 
Beethovens violinkonsert lyckades etablera sig i repertoaren först år 1844 tack vare Joseph Joachim. Samma år skrev Felix Mendelssohn sin konsert, och Niccolo Paganini förbluffade hela Europa med sin violinistiska akrobatik. Violinkonserten kom tillbaka i fokus. 


Jean Sibelius: Symfoni nr 2 D-dur op. 43
Om det inte varit för de sju symfonierna skulle Jean Sibelius (1865–1957) kanske ha förblivit en ren statsangelägenhet, en nationalskatt av det slag små länders historiska persongallerier är proppfulla av. Med Kullervo, Lemminkäinen, En saga och Karelia-sviten hade Sibelius redan lämnat ett djupt spår i det om sin självständighet drömmande folkets DNA. Men kring sekelskiftet skedde stora ting. Den första symfonin (1899) var en milstolpe: den använde i den finländska musiken dittills sällan brukade element från den internationella tonkonsten, dock på ett sätt som inte förnekade graden av det inhemska. Verket, som gav uttryck för sådana karga skönhetsvärden som tilltalar den finländska själen, förde Sibelius ut i världen. 
Ryktet som symfoniker blev allt större i och med den mera slipade andra symfonin (1902/1903). Redan samtiden fann en parallell i Johannes Brahms andra symfoni med samma huvudtonart (D-dur). Sibelius symfonis tillkomsthistoria är välkänd, såsom är fallet med nästan alla av hans stora verk. Även denna gång började han skissa för en episk berättelse. Då Sibelius var i Italien år 1901 grubblade han på Don Juan-myten och såg framför sig en hotfull gäst som skulle föra libertinen till dödsriket. Även ett frälsarmotiv kan ha varit involverat, i skisserna stöter man på ordet Christus. Men till sist förblev dylika utommusikaliska associationer endast faser i arbetsprocessen, sådant som gav näring åt inspirationen. Att höra dem i själva musiken skulle kräva en hel del fantasi.  

Konstnärer

  • Susanna Mälkki

    dirigent

  • Frank Peter Zimmermann

    violin

Program

  • 19.00
    Ludwig van Beethoven

    Violinkonsert D-dur

  • Jean Sibelius

    Symfoni nr 2

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller via länken
http://shop.ravintolamaailma.fi/musiikkitalo. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.