Kari Olamaa

Utvecklingen får aldrig stanna upp

Instrumentgrupp
I violin
Bio

Jag är född i Helsingfors och har bott där i hela mitt liv. Under studietiden bosatte jag mig på det lummiga och fridfulla Drumsö som snabbt blev mitt favoritställe i hela staden.

Jag började arbeta i HSO hösten 2016; provspelningen som utföll så väl var min allra första någonsin.

Jag har spelat violin sedan jag var under 3 år gammal. I tonåren utforskade jag på egen hand elgitarrens hemligheter. År 2007 kom altviolinen med i bilden, och vid samma tid började jag fördjupa mig i periodinstrument. Under de senaste åren har jag också sysslat med syntar och andra elektroniska instrument.

I symfoniorkesterns led spelar jag allra helst en fräsch och ledigt klingande wienklassisk repertoar och sådana senromantiska verk av bl.a. Mahler, Bruckner och Elgar i vilka den samlade klangens värme, djup och bredd kommer till sin rätt. Utanför den klassiska musikens sfär spelar och lyssnar jag allra helst på bl.a. metallmusik, progrock och syntpop.

Fritiden spenderar jag i köket, och vid olika brädspel och på cykel. Min käraste hobby är dock min största last: att göra allt till något litet snobbigt.

Jag eftersträvar att följa samma filosofi i såväl arbete som liv: utvecklingen får aldrig stanna upp. En musiker eller en människa är aldrig färdig. I varje dag döljer sig en möjlighet att få veta, bli medveten om, förstå eller lära sig mera än igår.

Under HSO:s säsong 2017-18 väntar jag speciellt mycket på Mahlers femma och Lachenmanns Harmonica i slutet av september, Bruckners femma i mars och Webern-Elgar-Bartók-menyn strax före sommaren.