Year: 
1 932
Timeline: 
Sibelius 150

Till Kajanus efterträdare som Helsingfors stadsorkesters chefdirigent valde musiknämnden Georg Schnéevoigt, som redan hade bakom sig en mångsidig karriär. Tidigare hade han dirigerat allehanda ensembler samt spelat både cello och trumpet i Kajanus orkester. Posten som stadsorkesterns chefdirigent söktes av även bl.a. Ossian Fohström, Tauno Hannikainen, Leo Funtek och Simon Pergament-Parmet. Sistnämnda var Kajanus egen favorit som sin efterträdare.

Schnéevoigt hade ett starkt temperament, och till karaktär skiljde han sig en hel del från Kajanus. Under repetitionerna var Schnéevoigt en noggrann och hård slavdrivare. Han uppfattades som en skicklig och briljant dirigent. Hans karaktär gav dock ibland upphov till problem med exempelvis administrationens personal. På fritiden lär han ha varit en avslappnad social varelse, men med taktpinnen i hand var han strikt och dominerande.

Då Schnéevoigt blivit vald meddelade han att han tänker öka antalet finsk musik och ny musik i repertoaren. Sistnämnda föll inte väl ut och Schnéevoigt tvingades återvända till en närmast romantisk repertoar; han ville trots allt inte ”spela för tomma väggar”. I grunden skiljde sig alltså inte orkesterns linje 1932-1940 från den som gällt under Kajanus period.

Schnéevoigt var en aktiv förnyare, och han hade flera idéer om hur Helsingfors musikliv kunde berikas. Majoriteten av idéerna strandade på brist på pengar. På Schnéevoigts intiativ började man dock en gång i månaden arrangera konserter för skolelever. Ett annat betydande projekt var konsertresan till London år 1934.

Schnéevoigt var länge missnöjd med orkesterns ringa storlek och föreslog att Radions symfoniorkester skulle slås samman med Helsingfors stadsorkester. Förslaget gav upphov till mångåriga diskussioner. 

Källa: Einari Marvia & Matti Vainio – Helsingin kaupunginorkesteri 1882–1982