För larare

Helsingfors stadsorkester producerar tjänster som motsvarar specialgruppers önskemål, och erbjuder information och pedagogiskt material för att stöda konsertupplevelsen.

Helsingfors stadsorkester producerar tjänster som motsvarar specialgruppers önskemål, och erbjuder information och pedagogiskt material för att stöda konsertupplevelsen.

I de öppna generalrepetitionerna kan elev- och studerandegrupper på nära håll följa med hur orkestern, dirigenten och solisten förbereder sig för konserten. De öppna generalrepetitionerna inleds kl. 10.00 och avslutas senast kl. 13.00. Senast kl. 11.30 hålls en paus på 20 minuter, under vilken gruppen kan lämna Konsertsalen. Anmälning görs senast en vecka före generalrepetitionen till: helsinki.philharmonic@hel.fi. Sittplatserna delas ut i anmälningsordning. Programinformation om konserten finns i konsertkalendern. Elev-, studerande- och specialgrupper har gratis inträde.

Webbsajten www.kultus.fi innehåller information om huvudstadsregionens aktuella kulturutbud för barn och ungdom. På sajten informeras om evenemang som är lämpade skolgrupper, samt om projekt som är förknippade med konst- och publikfostran. Dessutom finner man information om lärarutbildning och om åt pedagoger enskilt riktade evenemang. På sajten presenteras idéer för hur utbudet av konst och kultur kan utnyttjas i undervisning.

 


Symfoniorkestern

Symfoniorkestern består av tiotals musiker och instrument, och varje musiker har sin egen viktiga roll då man spelar ett musikstycke. För det mesta leds orkestern av en dirigent som med sin taktpinne ser till att alla spelar i samma takt och med gester och miner visar hur något skall uttryckas. Instrumentens sittordning är litet olika beroende på vad som spelas, och också beroende på orkestern.

 

Stråkinstrument

viulu.jpg

 

Violin

Om orkestern skulle vara en segelbåt så skulle violinerna vara dess segel. De spelar nästan hela tiden, det finns mera av dem i en orkester än ett enda annat instrument, och det är åt dem som tonsättarna oftast skriver de vackraste melodierna. Alla orkesterns stråkinstrument spelas mest så att höger hand håller i en stråke och vänster hand trycker på strängarna.

alttoviulu.jpg

 

Altviolin

Altviolinen påminner om en violin men är litet större och har längre strängar, och därför klingar den lägre. Eftersom altviolinen har ett register som befinner sig mitt emellan de stråkinstrument som klingar högst uppe och de som klingar lägst nere är det bara sällan som den får visa upp sitt kunnande i solon.

 

Cello

Eftersom cellon inte kan spelas under hakan spelas den i stående ställning, placerad mellan knäna. Cellon har två gånger längre stråkar än altviolinen och klingar därför en oktav lägre.

 

Kontrabas

Om violinerna är orkesterns segel är kontrabasarna dess roder. De är de största och lägst nere klingande stråkinstrumenten och de styr pulsen och ger de lägsta tonerna i ett ackord. Eftersom en kontrabas är nästan två meter hög spelas den så att man antingen står eller sitter på en hög stol.

Bleckblåsinstrument

 

Flöjt

Tvärflöjten är den av orkesterns träblåsinstrument som klingar högst upp - såvida tonsättaren inte skrivit ett parti för en piccoloflöjt. Såsom namnet säger spelas tvärflöjten på tvären till skillnad från blockflöjten, men det är sällan man finner en blockflöjt i en symfoniorkester.

 

Oboe

Oboen har fått sitt namn av de franska orden haut bois, högt träblåsinstrument. Instrumentet anses vara ett av orkesterns allra viktigaste. Oboen har en rätt bärande klang varför nästan varje konsert börjar med att den ger en ton som de andra instrumenten stämmer efter.

 

Klarinett

Klarinetten är ett mångsidigt instrument, den kan spela i ett väldigt lågt och ett väldigt högt register, och klinga antingen väldigt tyst eller väldigt starkt. Liksom i de andra träblåsinstrumenten regleras tonhöjden genom att man trycker på hål som borrats i instrumentröret. På det här sättet antingen förkortar eller förlänger man den blåsta luftens väg då man spelar.

 

Fagott

Fagotten är orkesterns största och lägst ner klingande träblåsinstrument. Den är gjord av trä och har en så tung metallmekanism att musikern måste ha instrumentet hängande från en snodd som går över axeln.

Bleckblåsinstrument

 

 

Valthorn

Valthornet är ett mycket gammalt och mångsidigt instrument. Precis som i andra bleckinstrument produceras ljudet genom att att man låter läpparna dallra mot munstycket. Tonhöjden varierar man genom hur man blåser och genom att trycka på klaffar. Klangen går att förändra med hjälp av sordiner eller genom att stöta handen in i hornet.

 

Trumpet

Trumpeten är ett simpelt instrument med endast tre ventiler, men en skicklig musiker kan med deras hjälp skapa tiotals olika tonhöjder. Trumpetens ton är mycket ljudlig och klar, men det kan ges en oändlig mängd av färger med hjälp av olika sordiner.

 

Basun

Basunen är det udda instrumentet bland bleckblåsinstrumenten. I de övriga blecken växlar man tonhöjd genom att trycka på ventiler eller klaffar, men i basunen gör man det genom att stöta och dra i ett rör som är format som ett U. Därför talar man ibland om dragbasun.

 

Tuba

Tuban är orkesterns största bleckblåsinstrument. Den har ett lågt brummande, bärande ljud som är mycket lätt att känna igen. Ljudet skapas genom att man håller läpparna mjukt inne i munstycket.

Slaginstrument

Det finns många olika slaginstrument, och de är oftast placerade längst bak i orkestern. På vissa slaginstrument, t.ex. på klockspelet, spelar man melodier och på andra, t.ex. tamburin och timpani, rytmer. Man kan reglera trummornas tonhöjd genom att spänna trumskinnet olika hårt.

 

Timpani

 

Klockspel

 

Marimba

 

Triangel

 

Cymbal

 

Bastrumma

Harpa och tangentinstrument

 

I en typisk symfoniorkester är harpan det till sin storlek största instrumentet. Dess klang är dock tunn och skir. Harpan har cirka 45 strängar vilka spelas med båda händerna, och tonhöjden kan regleras med hjälp av pedaler.