Blåskäggs borg

To 16/01/2020 19:00 - 21:00
Biljetter: 46.00-9.50 €

Presentation

Välkommen till en kväll i människosjälens dunklaste skrymslen. I Kung Lear-uvertyren låter Berlioz, en beundrare av Shakespeare, altviolin, cello och kontrabas slå sig samman för att uttrycka den sinnessjuke gamle kungens tankar. I konsertversionen av Bartóks opera är det mezzosopran Szilvia Vörös som öppnar de förbjudna portarna i hertig Blåskäggs dystra borg. Hennes avskräckande fästman är Mika Kares, basen som gör stora roller i världens stora operahus. 

Susanna Mälkki

Susanna Mälkki är född i Helsingfors, där hon även tillbringade sin ungdom. Hon har vuxit upp ackompanjerad av Helsingfors stadsorkester: som liten gick hon på orkesterns konserter med sin familj, och som ung musikstuderande följde hon noggrant med orkestermusikernas arbete och världens bästa solisters uppträdanden. År 2004 fick hon för första gången dirigera orkestern. Hösten 2016 inledde hon sitt arbete som orkesterns 13. chefdirigent. 

Vägen till dirigent tog sats från Sibelius-Akademins och Stockholms Edsberg-instituts celloklasser. Mälkki segrade i Åbo nationella cellotävling och blev Göteborgs symfonikers solocellist. Redan tidigt var hon dock intresserad av att få dirigera. I Stockholm dirigerade hon en ensemble med orkesterelever. Nästa gång fick hon dirigera samma skolas kammarorkester i närvaro av Sveriges radios symfoniorkesters dåvarande chefdirigent Esa-Pekka Salonen. I det ögonblicket stod det klart för Mälkki att hon hade funnit sin verkliga passion. Den känslan har inte försvunnit. 

Mälkki gjorde sitt genombrott på Helsingfors festspel år 1999. Hon fick sin första tjänst som musikalisk ledare för Stavangers orkester. Som konstnärlig ledare för den legendariska orkestern för ny musik, Ensemble Intercontemporain (2006-2013) befäste hon sitt rykte som en suverän tolkare av vår tids musik. 

Mälkki har dirigerat flera av världens bästa orkestrar såsom Amerikas s.k. Big Five-orkestrar, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoniker och Londons symfoniker. Hon har gästat bl.a. Metropolitan i New York, operan i Paris, La Scala i Milano och Staatsoper Wien. Hösten 2017 inledde hon sitt arbete som Los Angeles filharmoniska orkesters första gästdirigent. År 2017 valde tidningen Musical America Mälkki till Årets dirigent. 

Szilvia Vörös

Den ungerska mezzosopranen Szilvia Vörös (f. 1988) började arbeta på de stora scenerna så fort hon utexaminerats från Franz Liszt-akademin i Budapest. Hon debuterade på Ungerns nationalopera år 2014 och uppträdde snart i Milano, Toulouse och Paris och på Salzburgs musikfestspel. Hösten 2018 blev hon solist vid Staatsoper Wien.

Att få sjunga Béla Bartóks Hertig Blåskäggs borg är en av Vörös stora drömmar. Redan under studietiden hade hon dock bestämt att hon låter Judiths roll vänta tills hon är minst trettio. Utan tillräcklig sångteknik, självkännedom och erfarenheter av liv, kärlek och relationssvårigheter skulle hon inte kunna leva sig in i Judiths känslovärld.

”Judith är en speciell gestalt”, säger Vörös. ”Hon är modig då hon lämnar hela sitt liv bakom sig för att ta reda på mera om Blåskägg. På sätt och vis är hon också moderlig, hon vill ta hand om Blåskägg och göra slottet till ett hem. Judith har förmågan att få Blåskägg att öppna sitt hjärta men hon förstår inte att sluta i tid. I musiken finns ett ögonblick då alla rytmer och melodier smälter samman och gestalterna är lyckliga. Då den femte dörren öppnas kunde de älska varandra, men efter det vet Judith inte längre hur hon skall agera. Först har hon varit nyfiken, sedan har nyfikenheten blivit negativ. Svartsjuka, misstankar och aggressioner är destruktiva. Därför måste hon dela samma öde som Blåskäggs tidigare fruar.”

Vörös tror att berättelsen lär ut något om kärlek och liv. ”Par borde bestämma sig för vad som sist och slutligen är det viktigaste i livet: att veta precis allting om varandra eller lämna vissa ting hemliga och acceptera att vi älskar varandra, kan leva tillsammans?”  

Szilvia Vörös gör en tredubbel debut på Helsingfors stadsorkesters konserter. Hon uppträder för första gången i Finland, i Hertig Blåskäggs borg och på en opera-CD då BIS senare ger ut inspelningen av Bartóks opera. 

Mika Kares

Mika Kares (f. 1978) är den för tillfället internationellt mest framgångsrika finländska basen. Efter genombrottet i Tannhäuser på Tammerfors opera år 2012 har han sjungit på bl.a. Zürichs opera, Staatsoper Bayern, Theater an der Wien och Staatsoper Wien. Nästa sommar sjunger han Ivan Chovanskij i Chovansjtjina på Staatsoper Berlin. Under kommande säsonger fokuserar han på stora Wagner-roller. 

Hertig Blåskäggs borg är ett verk Kares i redan flera år har uppmanats sjunga. Men det är först nu han är beredd att ta itu med Bartóks opera: ”Det tog tid att tänka på om jag skall göra det här”, berättar Kares. ”Det här är en av min karriärs mest utmanande roller - om inte den mest utmanande. Jag vill försätta mig i svåra situationer. Det är bra för hjärnan.”
Kares talar bra tyska och ok italienska, men ungerska är en helt annan sak. ”Musikaliskt sett finns mycket som kräver arbete, men att studera ungersk grammatik och ungerskt uttal tar verkligen tid. Exempelvis ordens betoning kan vara emot notbilden. Till all tur finns librettot i finsk översättning, och jag har fått hjälp av experter på ungerska. Processen påminner om hur det var då jag nyss spelade in Boris Godunov.” Blåskäggs roll sjöng Kares första gången förra sommaren på Rauma Festivo, vars konstnärliga ledare han är.
En operaroll kräver dock mer än att man behärskar uttal och noter. Dramat skulle inte orka bära i hela 70 minuter om man inte gick på djupet med gestaltens känsloliv: ”Blåskägg är en mycket mörk gestalt. Jag ser honom inte som en grym utan rädd man, en man som inte vågar öppna sig och visa tillit. Han är som den där udda figuren i byn det går rykten om men som ingen på riktigt känner. Han har en god själ och ett behov av att bli älskad och accepterad, men han kommer inte på hur han skall vara sig själv. Blåskägg är oförmögen att göra annat än ständigt samma sak som tidigare. Det är i detta hans grymhet framträder.” 

Kares har ofta uppträtt i Musikhuset tillsammans med Helsingfors stadsorkester: han var solist i Mozarts Requiem år 2015, Musorgskijs Dödens sånger och danser år 2016 och Beethovens nionde symfoni år 2018.

Följ Mika Kares på Twitter: @MikaKares

Hector Berlioz (1803–1869): Kung Lear, uvertyr op. 4 (1831)

Då Berlioz första gången läste Shakespeares pjäs gjorde den intryck på honom. Hans memoarer och brevväxling tar upp uvertyrens starkt programmatiska karaktär. År 1843 sade konungen av Hannover åt honom: ”Er orkester talar, men ni behöver inga ord. Jag kunde följa med varje scen: konungens ankomst till kammaren, stormen på heden, den förfärliga scenen i fängelset  och Cordelias klagan. O, denna Cordelia! Hur har ni inte skildrat henne!” Senare belyste Berlioz sina kompositionsval: pukor är en historisk signal för kungens entré, och då Lear mitt i stormen blir galen hör man huvudtemat i cello och kontrabas. 

Kung Lear avsäger sig sin makt och ber sina döttrar att tävla om sin kärlek. Goneril och Regan hyllar fadern. Den hederliga Cordelia vägrar använda överord och den ursinnige Lear sätter henne att utan hemgift gifta sig med kungen av Frankrike. Goneril och Regan ärver landet men förnedrar Lear och driver honom ut i stormen. Kungens enda sällskap blir en trogen narr samt greven av Kent, en landsflykting som maskerat sig som en betjänt. Mitt i nattliga strapatser förlorar Lear förståndet.

Greven av Gloucesters söner börjar gräla då den oäkte sonen Edmund intrigerar för att störta sin far och sin bror Edgar. Edgar tvingas fly på grund av falska anklagelser. Då Cordelia hör om sin fars trångmål planerar fransmännen att anfalla Britannien som hamnat i kaos. Kent och Gloucester försöker ge sitt stöd åt fransmännen men Edmund avslöjar planen åt syskonen, vilka båda är förälskade i honom. 

Fransmännen landstiger men förlorar striden. Lear och Cordelia fånglas men förklarar i fängelset sin kärlek till varandra. Gonerils make ändrar sig och kräver att kungen skall återfå sin makt. Edgar avslöjas Edmunds intriger och denne ångrar sig och avslöjar att han sänt en lönnmördare efter Cordelia. Hjälpen anländer för sent. Goneril förgiftar först Regan och sedan sig själv på grund av svartsjuka gentemot Edmund. Lear dör av sorg medan greven av Kent och Edgar ärver makten.

Béla Bartók (1881–1945): Hertig Blåskäggs borg, opera i en akt op. 11 (1918)

Det har getts otaliga tolkningar av betydelserna i Bartoks symbolistiska opera. Nedanstående observationer utgår från Judit Frigyesis analys In Search of Meaning in Context.

Frigyesis tolkningsram bygger på György Lukács filosofi. Även om Bartók troligen inte kände honom menar Frigyesi att deras samtida tankevärldar är i samklang. Allt som är betydande sker i själen, i vilken vi kämpar med våra inre konflikter. Lidandet är en djup upplevelse som inte går att externalisera och fly ifrån. En försoning går dock att finna efter kamper eftersom stigarna måste återförenas. De har ju samma källa. För Lukács är själen en symbol, en scen på vilken livets drama spelas upp.

Frigyesi tar upp att symbolerna är svårtolkade. De kan bära olika, rentav motsägelsefulla betydelser som inte går att föra tillbaka till språk eller perception. I Prologen hänvisar Blåskägg själv till slottet som en inre scen. Musiken i bakgrunden är för Frigyesi som en estrad utan händelser: ”Temat agerar som en slags kreationsmusik: det representerar existensens ouppnåeliga djup före verklig sång och emotion föds.” 

I dramats början hör vi två musikmotiv: ett enkelt C-durtema som förknippas med Blåskägg och ett kromatiskt Fiss-durmotiv som associeras med Judith. Det senare motivet präglas av ett dissonant halvt tonsteg som i operan får en roll som lidandets ledmotiv. Judith tolkas ofta som en aggressiv kvinnogestalt som vill få insikt i sin älskades hemligheter. Men Frigyesi ser henne som en del av Blåskäggs själ, som en motstridig röst i dennes gestalt. 

Mörker och ljus utgör operans betydande symbolaxel. Historiskt sett skildrar natt död men även extatisk kärlek och själens mysterium. Då mörkret tar över fortsätter musiken och de motsatta motiven (C/F#) flätas samman. Frigyesi säger: ”Verkets form, som startar från mörker och utvecklas och går under och återvänder till mörkret på grund av trycket från inre krafter, hänvisar till såväl en evig singularitet som harmonisk enhetlighet. Judiths kärlek leder Blåskägg till hans innersta så att han kan vara i harmoni med sitt jag i en underbar ensamhet.”

Konstnärer

  • Susanna Mälkki

    dirigent

  • Szilvia Vörös

    Mezzo sopran

  • Mika Kares

    Bas

  • Géza Szilvay

    recitatör

Program

  • 19.00
    Hector Berlioz

    Kung Lear, uvertyr

  • 21.00
    Béla Bartók

    Riddas Blåskäggs borg

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.