By the Shores

Fre 21/09/2018 19:00 - 21:00
Biljetter: 37.00-7.00 €

Presentation

Den armeniske cellisten som vunnit första pris i Tjajkovskij-cellotävlingen i Moskva gjorde ett stort intryck på Helsingfors-publiken i sitt gästspel i fjol. Nu är han tillbaka med en ny bravur, Dmitrij Sjostakovitjs utmanande första cellokonsert. I mellanspelen ur Peter Grimes är Benjamin Britten, som bodde vid Nordsjön, på sitt mest poetiska humör.

Dalia Stasevska
Dalia Stasevska (f. 1984) hör till unga finländska dirigenter som håller på att erövra världen. Hon hade sin musikaliska heureka-upplevelse då hon knappt tonårig satt på ett bibliotek och lyssnare igenom Madame Butterfly. Hon ville genast eftersträva ett liv i musiken, och redan 16 år gammal fick hon spela violin i Tammerfors filharmoniker. 
 
I samband med sina studier i altviolin på Sibelius-Akademin spelade hon i dess symfoniorkester och fick på nära håll följa med dirigentelevernas arbete. Jorma Panulas kurser ledde henne till dirigentklassen, från vilken hon utexaminerades år 2012. Stasevska har snabbt skapat sig ett rykte som en orkesterdirigent som gör energiska och karismatiska tolkningar.
 
Under de senaste åren har Stasevska dirigerat bl.a. Oslos och Stockholms filharmoniker och Sveriges radios orkester. Hon har gästdirigerat bl.a. BBC:s symfoniker, BBC Wales, Göteborgs symfoniker och RSO, och flera gånger dirigerat på Finlands Nationalopera. I augusti dirigerade hon operan Höstsonaten på Esa-Pekka Salonens Östersjöfestival. I kalendern är bokade uppträdanden med Londons filharmoniker och Lyons nationalorkester och arbete på Kungliga operan i Stockholm och Malmös opera. HSO dirigerade Stasevska senast år 2016, på Helsingfors festspels öppningskonsert. 
 
Följ Dalia Stasevska på Twitter: @DaliaStasevska

Narek Hakhnazaryan
Armeniern Narek Hakhnazaryan (f. 1988) föddes till en musikalisk familj. Fadern spelade cello i Komitaskvartetten, den längst kontinuerligt verksamma kvartetten i världen, och modern var pianist. ”Min far ville att jag skulle bli musiker - en violinist”, berättade Hakhnazaryan i tidningen Yerevan år 2013, ”men min mor älskade cello. En dag då jag var 6 år tog hon mig i hemlighet till en cellolektion i Sayat Nova-skolan. Då min mor berättade det åt min far blev han mycket arg och besviken.”
11 år gammal flyttade Hakhnazaryan med sin mor till Moskva för studera med Aleksei Seleznjov. Senare flyttade han till Boston, där han studerade vid New England Conservatory under ledning av Lawrence Lesser.
Solistkarriären inleddes med flera tävlingsframgångar. Han vann första pris i Aram Chatjaturjan-tävlingen år 2006, men det internationella genombrottet skedde i Tjajkovskij-tävlingen år 2011 i vilken han fick en guldmedalj. I finalomgången spelade han  Antonin Dvořaks cellokonsert. 
Hakhnazaryan har uppträtt tillsammans med bl.a. Londons och Chicagos symfoniker, Torontos symfoniorkester och Mariinskijteaterns orkester. Före han går ut på estraden brukar adrenalinet flöda, men avgörande är förstås även vad han skall spela. I tidningen Yerevan avslöjade han: ”Om jag känner verket väl njuter jag av det och hoppas att publiken blir intresserad. Då jag uppträder för jag alltid en dialog, även en visuell sådan, med orkesterns medlemmar - det gör det roligare att uppträda. När uppträdandet går mot sitt slut tycker jag oftast att det är synd att det snart är över.”
Hakhnazaryans instrument är en David Tecchler-cello från år 1698. Instrumentet är utlånat av Valentine Saarma, ättling till violinbyggaren Jacques Francais.
 
 
Benjamin Britten: Fyra havsmellanspel ur operan Peter Grimes opus 33a
 
Av Benjamin Brittens (1913-1976) många operor är den troligen mest framförda och mest populära Peter Grimes som hade sin framgångsrika premiär i London den 7.6.1945. Montagu Slaters libretto bygger på George Crabbes (1754-1832) dikt om en ensam fiskare på Englands östkust. I Crabbes dikt är Grimes en trist misantrop, men i Brittens version är han en mera komplex och mångdimensionell gestalt. Operans ”bad guys” är det enade bykollektivets medlemmar vilka avskyr Grimes och är rädda för honom. Då hans lärling dör i oklara omständigheter blir det för mycket. Grimes flyr lynchmobben ut till havs. Han sänker sin båt och sig själv. 
 
För tonsättaren var Peter Grimes framförallt en skildring av individens tragedi då den konfronteras med massans ilska. Detta tema, anmärkte han torrt på 40-talet, har vissa samband med vår egen tid. Britten hänvisade här till det bemötande han fick i England för att han levde tillsammans med tenoren Peter Pears och dessutom var en hängiven pacifist. 
 
Men operan är också Brittens hyllning till landskapen på Englands östkust. Han var född i Suffolk och tillbringade sitt liv i byn Aldeburgh där han grundade en festival och även är begravd. 
Fyra havsmellanspel (1945) innehåller musik ur operan som skildrar det kargt poetiska kustlandskapet. Det första mellanspelet Gryning skildrar en kall morgon vid havet. Söndagmorgon är fylld av rörelse och energi. Kyrkklockan kallar byborna att lyssna på en predikan. Månsken är en statisk, mystisk nattbild. Det sista mellanspelet är en vilt dånande Storm.
 
 
Dmitrij Sjostakovitj: Cellokonsert nr 1 Ess-dur opus 107
 
År 1943 började den unga cellisten Mstislav Rostropovitj (1927-2007) studera på Moskvas konservatorium. En av hans lärare var Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975). De respekterade varandra, och Rostropovitj framförde ofta sin lärares cellosonat. Då cellisten började drömma om att beställa ett nytt verk konstaterade tonsättarens hustru: ”Om du vill att Dmitrij Dmitrijevitj skall skriva en komposition åt dig har jag bara ett råd: ta absolut aldrig upp saken med honom.”
 
En lång väntan belönades. År 1959 komponerade Sjostakovitj sin första cellokonsert (Ess-dur, opus 107) åt Rostropovitj. Denne blev så entusiastisk över gåvan att han lärde sig sin stämma utantill på fyra dagar. Verket uruppfördes i Leningrad den 4.10. samma år; Leningrads filharmoniker dirigerades av Jevgenij Mravinskij. Ett par månader senare spelade Rostropovitj verket i Amerika där det skapade sensation. Under samma resa spelade han in konserten tillsammans med Philadelphias orkester och Eugene Ormandy. Skivan innebar Rostropovitjs internationella genombrott. Samarbetet med Sjostakovitj slutade inte här. År 1966 uruppförde Rostropovitj dennes för honom komponerade andra cellokonsert (G-dur, opus 126). 
 
För solisten är den första cellokonserten mycket krävande, för solisten spelar nästan hela tiden. I den ackompanjerande orkestern har ett valthorn en nästan lika solistisk roll som cellon. Verket har fyra satser av vilka de tre sista spelas utan paus. Den första satsen är ett raskt Allegretto. Den andra satsen är ett lyriskt och sorgmodigt Moderato som i slutet glider över i cellons omfattande kadens som utgör verkets tredje sats. Finalen Allegro con moto innehåller en försåtlig parodi på Stalins favoritsång Suliko, och trillar helt mot slutet överraskande tillbaka till den första satsens värld. 
 
Felix Mendelssohn: Symfoni nr 4 A-dur ”Den italienska” opus 90
 
Felix Mendelssohn (1809-1847) gjorde åren 1829-31 resor i England, Skottland och Italien. Han fick rika musikaliska impulser. Under sin vistelse i Italien år 1830 började Mendelssohn skissa på en A-dursymfoni. I februari nästa år skrev han i ett brev till sin familj: ”Symfonin fortskrider mycket bra. Den - och framförallt den sista satsen - kommer att bli den gladaste musik jag hittills har komponerat”. Verket blev dock liggande på hälft. Mendelssohn återvände inte till det förrän två år senare då Londons filharmoniska sällskap beställde ett verk av honom.
 
Symfonin, som Mendelssohn gav titeln Den italienska, uruppfördes i London den 13.5.1833 under hans egen ledning. Verket fick ett mycket entusiastiskt mottagande och bidrog till att göra tonsättaren allt mera berömd i England. Mendelssohn själv var dock missnöjd och skrev om verket. Inte heller den nya versionen tillfredsställde honom. Han övervägde ständigt att göra allehanda revideringar och lät aldrig trycka partituret. Symfonin gavs ut först efter hans död och fick då ordningsnumret 4. Kronologiskt är den dock Mendelssohns tredje symfoni. 
 
Den italienska symfonin har ibland kallats för ”turistmusik”: den handlar inte så mycket om det riktiga Italien som om en borgerlig turists intryck av Italien. Så kan man också säga. Men å andra sidan får man söka efter en lika solig musik, tragiska inslag lyser med sin frånvaro. Den första satsen (Allegro vivace) innehåller mörka stråk i genomföringspartiet, men snart dominerar åter en medryckande energisk stämning. Den andra satsen (Andante con moto) är inspirerad av en religiös procession Mendelssohn bevittnade i Neapel. Den tredje satsen (Con moto moderato) är en stillsam menuett. Finalen (Presto) är en kvick saltarello. 

Konstnärer

  • Dalia Stasevska

    dirigent

  • Narek Hakhnazaryan

    cello

Program

  • 19.00
    Benjamin Britten

    Fyra havsmellanspel

  • Dmitri Šostakovitš

    Cellokonsert nr 1

  • 21.00
    Felix Mendelssohn

    Symfoni nr 4 "Den Italienska"

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller via länken
http://shop.ravintolamaailma.fi/musiikkitalo. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.