De himmelska

To 18/04/2019 19:00 - 21:00
Biljetter: 37.00-7.00 €

Presentation

Gustav Mahlers den fjärde symfonins avslutande sopran-solo är en naivistisk vision av det himmelska livets överflöd. Susanna Mälkki finner alltid något nytt i Mahler, och Camilla Tilling debuterar med HSO med ett program av det slag hon gillar bäst. 

Susanna Mälkki
 
Susanna Mälkki är född i Helsingfors, där hon även tillbringade sin ungdom. Hon har vuxit upp ackompanjerad av Helsingfors stadsorkester: som liten gick hon på orkesterns konserter med sin familj, och som ung musikstuderande följde hon noggrant med orkestermusikernas arbete och världens bästa solisters uppträdanden. År 2004 fick hon för första gången dirigera orkestern. Hösten 2016 inledde hon sitt arbete som orkesterns 13. chefdirigent. 
 
Vägen till dirigent tog sats från Sibelius-Akademins och Stockholms Edsberg-instituts celloklasser. Mälkki segrade i Åbo nationella cellotävling och blev Göteborgs symfonikers solocellist. Redan tidigt var hon dock intresserad av att få dirigera. I Stockholm dirigerade hon en ensemble med orkesterelever. Nästa gång fick hon dirigera samma skolas kammarorkester i närvaro av Sveriges radios symfoniorkesters dåvarande chefdirigent Esa-Pekka Salonen. I det ögonblicket stod det klart för Mälkki att hon hade funnit sin verkliga passion. Den känslan har inte försvunnit. 
 
Mälkki gjorde sitt genombrott på Helsingfors festspel år 1999. Hon fick sin första tjänst som musikalisk ledare för Stavangers orkester. Som konstnärlig ledare för den legendariska orkestern för ny musik, Ensemble Intercontemporain (2006-2013) befäste hon sitt rykte som en suverän tolkare av vår tids musik. 
 
Mälkki har dirigerat flera av världens bästa orkestrar såsom Amerikas s.k. Big Five-orkestrar, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoniker och Londons symfoniker. Hon har gästat bl.a. Metropolitan i New York, operan i Paris, La Scala i Milano och Staatsoper Wien. Hösten 2017 inledde hon sitt arbete som Los Angeles filharmoniska orkesters första gästdirigent. År 2017 valde tidningen Musical America Mälkki till Årets dirigent. 
 
 
Camilla Tilling
 
Den svenska sopranen Camilla Tilling (f. 1971) har i över 20 år uppträtt i olika operahus och på internationella konsertestrader. Redan före hon hade utexaminerats från Göteborgs teater- och musikhögskola och Royal College i London år 1998 hade hon debuterat på Göteborgs opera som Olympia i Offenbachs Hoffmanns berättelser. Under 2000-talet har Tilling uppträtt på bl.a. Metropolitan, Covent Garden, La Scala och La Monnaie. 
 
Under de senaste åren har Tilling i allt högre grad uppträtt som konsertsopran. Hon har sjungit i mässor, oratorier och symfoniska körverk tillsammans med Los Angeles filharmoniker, Amsterdam Concertgebouw, Berlins och New Yorks filharmoniker och Bostons symfoniker. År 2017 uppträdde hon på såväl Hamburgs Elbfilharmonis öppningsgala som Nobels fredspris-gala. Kritikerna har hyllat de tre lied-skivor och två CD:n med konsertarior hon gjort för BIS. 
 
Idag debuterar Tilling med HSO. Hon har dock tidigare uppträtt i Helsingfors, som Radions symfoniorkesters solist, och denna vår debuterade hon på Finlands Nationalopera i Debussys Pelléas och Melisande. Mahlers fjärde symfoni utgör en del av Tillings stamrepertoar. Under de senaste åren har hon sjungit den i bl.a. Berlins filharmoni under ledning av Simon Rattle och i Göteborg under ledning av Susanna Mälkki. År 2000 spelade hon in symfonin tillsammans med Philharmonia Orchestra och Benjamin Zander.
 
 
Richard Wagner: Mästarsångarna i Nürnberg, uvertyr
 
För Richard Wagner (1813–1883) var 1860-talet en avgörande vändpunkt. Årtiondet började med en katastrof men slutade i triumf. Wagner ville erövra Paris med sin opera Tannhäuser. Problemet var publikens smak. Den hade förstörts av Giacomo Meyerbeer, som Wagner hatade och ansåg vara en judisk populärmusiktonsättare. 
 
Wagners försök att göra ett genombrott i Paris slutade med en skandal. Den lokala herrklubben protesterade och operans framföranden avbröts. Wagner lärde sig att hata allt som Meyerbeer representerade. Sedan blev det bara värre och värre. Rhenguldet och Valkyrian ansågs omöjliga att sätta upp, och Tristans premiär uppsköts ständigt framåt. Wagner antastades av fordringsägare och älskarinnors äkta män. Åratal av agg och harm fick sitt utlopp i Mästersångarna i Nürnberg (1868) och samtidigt vände Wagners lycka till det bättre.
 
Wagners enda komedi är förlagd till en historisk verklighet, till medeltiden. Mästersångarnas gille organiserar en tävling. Huvudpris är rätten att få gifta sig med stadens guldsmeds dotter. Kontrahenterna är notarien Beckmesser och den unga riddaren Walther som invigs i skönsångens hemligheter av mästersångare Hans Sachs. Operan är känd för sina svåra arior. Uvertyren (1862) inleder ofta symfonikonserter.
 
Samtidigt som Wagner förnyade sig musikaliskt och gav betalt för gammalt ost åt Meyerbeer - som redan var död - utnyttjade han tillfället till att gå åt utländsk musik. Han gjorde Beckmesser till en karikatyr av en jude och skrev åt Hans Sachs en monolog som kräver att gränserna skall stängas för att hålla främmande element borta. Wagner underströk sitt ideologiska program genom att ge ut sin tidigare pamflett ”Judendomen i musiken” som behandlar konstens relation till en nationell identitet med formuleringar som är rätt diskutabla. Wagners texter har anklagats för antisemitism; det är dock onödigt att söka efter spår av politiska ideologier i själva musiken.
 
 
Gustav Mahler: Des Knaben Wunderhorn
 
Man kan något förenklat säga att den nationalromantiska idealismens startskott utgörs av publikationen av diktsamlingen Des Knaben Wunderhorns (Pojkens underbara horn) första band år 1805. Boken blev det tyska själslandskapets ymnighetshorn. Dess mystiska berättelser, krigshistorier, djursagor och övernaturliga inslag inspirerade konstnärer och författare från Goethe och Heine till bröderna Grimm att göra sina egna folkberättelser. Dikterna hade samlats in av Achim von Arnim och Clemens Brentano. I likhet med den 30 år senare publicerade Kalevala var de tryckta dikterna i verkligheten grundligt omarbetade versioner av originalmaterialet. 
 
Des Knaben Wunderhorn påverkade stort den tidiga romantikens lied-tradition. Dess verser tonsattes av bland annat Weber, Mendelssohn, Schumann och Brahms. Den tonsättare som fängslades allra mest av Wunderhorn var dock Gustav Mahler (1860-1911) som komponerade sammanlagt 24 Wunderhorn-sånger. Deras melodier dyker upp i hans symfonier, och i vissa fall gjorde han om dem till orkestersånger. Vissa sånger tog han med som sådana i sina symfonier, framförallt symfonierna 2, 3 och 4. 
 
Mahlers år 1899 publicerade samling med sånger ur Das Knaben Wunderhorn kallas ibland felaktigt för en sångcykel. Sångerna är avsedda att framföras separat, men effekten blir förvisso större om flera av dem framförs på samma konsert. Både Wer hat dies Liedlein erdacht? och Rheinlegendchen är kärleksscener i 3/8-taktart. Lob des hohen Verstandes är en satirisk kommentar till kritikerna: göken och näktergalen tävlar i sång med en åsna som domare. Das irdische Leben är en dyster barndomsskildring och utgör en grotesk motpol till den naiva idyll vi finner i den fjärde symfonins avslutande aria Das himmlische Leben.
 
 
Gustav Mahler: Symfoni nr 4
 
Gustav Mahlers (1860–1911) liv och verk brukar fördelas i de tidiga s.k. Wunderhorn-åren och en senare period på sådär 20 år under vilken Mahler skrev alla sina symfonier. Den senare perioden kan grovt fördelas i tre egna perioder: symfonierna 1-4 representerar en tidig mognad, symfonierna 5-7 en mellanperiod, och symfonierna 8-10 plus Das Lied Von der Erde en avslutande period. 
 
Mahler blev aldrig kvitt sin barndom med dess traumatiska upplevelser. Hans musik hänvisar konstant till ungdomsårens akustiska landskap. Från kasernerna hördes marschorkestrar;  folkmusiker kom till faderns världshus för att spela; på gatorna uppträdde klezmer-ensembler. Som ung var Mahlers favoritbok Das Knaben Wunderhon (Pojkens underbara horn). Trots att han tonsatte dess dikter redan före han komponerade sina stora orkesterverk fortsatte han att utnyttja tonsättningarna och bokens texter, framförallt i de monumentala symfonierna 2 och 3. 
 
Den fjärde symfonin (1900) föddes då Mahler bestämde sig för att ta bort en av sina Wunderhorn-tonsättningar ur sin tredje symfonis final och istället låta den bli sin nästa symfonis höjdpunkt. Das Himmlische Leben (1892) hörs först i sista satsen men utgör utgångspunkt för hela verkets atmosfär. Barnets vision av himmelriket återspeglas i ett lättsamt uttryck. Med mahlerska mått är orkestern liten, den saknar basuner och tuba. Finalens aria skildrar ett omåttligt frossande - på djurens bekostnad - och utgör en motpol till den hunger som Mahler skildrar i en annan av sina Wunderhorn-sånger, Das Irdische Leben. 
 
Symfonin är knappt en timme lång och har fyra satser. Den första satsen är en pastoral med ett dansande uttryck. Den andra satsen är ett scherzo som var inspirerat av Arnold Böcklins målning Döden spelar fiol. Den tredje satsen utgörs av stillsamt framväxande variationer. Musiken kan uppfattas på åtminstone två sätt. Antingen är den gammalmodiga melodi- och harmonivärlden medvetet naivt formad. Alternativt- detta är forskare Deryck Cookes åsikt - visar Mahler oss skräck maskerad som barnslig oskuld; han skildrar de spöken man stöter på i sagoböckernas illustrationer.

Konstnärer

  • Susanna Mälkki

    dirigent

  • Camilla Tilling

    sopran

Program

  • 19.00
    Richard Wagner

    Mästersängarna i Nürnberg, uvertyr

  • Gustav Mahler

    Sånger ur Des Knaben Wunderhorn

  • Paus 25 min

  • 21.00
    Gustav Mahler

    Symfoni nr 4 "Das himmlische Leben"

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.