Il poema sinfonico

Fre 01/11/2019 19:00 - 21:00
Biljetter: 46.00-9.50 €

Presentation

 
”Veli Kujala har magi som hobby. Kanske det hörs i hans musik”, säger violinist Eriikka Maalismaa på tal om kvällens debuttonsättare. Maalismaa är en freelancemusiker som njuter av att få arbeta med alternativa ensembler, konsertserier och minifestivaler. Under konsertsäsongen framförs Respighis Rom-trilogi i sin helhet. Då tonsättaren själv gästdirigerade Helsingfors stadsorkester år 1933 stod verket Roms pinjer på programmet. 
Osmo Vänskä
 
Före Osmo Vänskä (f. 1953) tog sin internationella plats som en del av det s.k. finländska dirigentundret utförde han ett gediget grundarbete i sitt hemland. Som klarinettist spelade han i först Åbo filharmoniker och sedan i Helsingfors stadsorkester, där han avancerade till solomusiker. Han inledde sina dirigentstudier på Sibelius-Akademin år 1977 och gick på Jorma Panulas klass samtidigt som bland annat Esa-Pekka Salonen och Jukka-Pekka Saraste. Efter att ha tilldelats  första pris i Besançons tävling för unga dirigenter år 1982 fick Vänskä allt flera bokningar, huvudsakligen i Finland. Samarbetet med framförallt Lahtis stadsorkester blev framgångsrikt och ledde till att Vänskä år 1988 blev orkesterns chefdirigent för över 20 år framåt. 
 
Vänskä är känd för att vara en dirigent som sätter ner själ och hjärta på att utveckla orkestern. Under hans ledning blev Sinfonia Lahti en internationellt erkänd orkester. Dess årliga Sibelius-festival och otaliga CD-inspelningar fortsätter att vara högt renommerade. I och med Sibelius-skivorna spreds ryktet om ”småstadsundret” och dess dirigent jorden runt. År 1996 utnämndes Vänskä till BBC Scottish Symphony Orchestras chefdirigent och då startade hans internationella karriär på allvar. 
 
Åren utomlands har inte fått Vänskä att tumma på sina principer. Då han efter 15 år slutade som chefdirigent för Minnesotas orkester meddelade han att han inte lämnar orkestern i sticket om den inte finner en efterträdare. Han hade tidigare varit aktiv i att reparera orkesterns och ledningens tilltrasslade relationer som bl.a. hade lett till en lockout år 2013 som hotat att lägga ner orkestern. Minnesotas orkester har Vänskä turnerat med i bl.a. Sydamerika år 2018 och Kuba år 2015 som första västerländska orkester. År 2002 inleder Vänskä sitt arbete som Seouls filharmoniska orkesters chefdirigent. 
 
Följ Osmo Vänskä på Twitter @OsmoVanska
 
Eriikka Maalismaa
 
Om man mängde in den klassiska musikens stereotypier i en låda skulle Eriikka Maalismaa befinna sig utanför den. Hon har alltid velat vara en konstnär och en artist, inte en musiker. Som barn hade hon teater som hobby vid sidan om att spela violin, men dåtida vanföreställningar om endimensionella karriärval tvingade henne att välja endast musiken. Gnistan försvann dock inte för det. Som vuxen arbetar Maalismaa mångsidigt i musikbranschen. ”Jag vill att min konst och det jag gör skall ha en betydelse och lämna ett avtryck i denna världen och tid”, säger hon. ”Jag vill utmana både min egen och andras bekvämlighetslust, väcka tankar i publiken och medmusikerna”.
 
För Helsingfors stadsorkesters publik blev Maalismaa bekant då hon i tio år spelade i orkestern. Hon kom med år 2006 och blev år 2008 HSO:s andra konsertmästare. Under de senaste tre åren har hon uppträtt som frilans på europeiska festivaler och spelat i bl.a. Chamber Orchestra of Europe. Hon driver konsertserien Klassiskt vid Sandudd, Korsdrag-festivalen och från och med nästa år en serie hemkonserter som också kommer att sändas på nätet. Förra våren gav hon och pianist Emil Holmström ut en hyllad Schumann-skiva på vilken de spelar på periodinstrument. Maalismaa har beställt flera verk av vår tids finländska tonsättare. 
 
Veli Kujalas violinkonsert är beställd av Helsingfors stadsorkester på uppmaning av Maalismaa. ”Jag spelade i Jousia Ensemble då Kujalas orgelkonsert uruppfördes. Det var ett så sjukt fint verk att jag föreslog att han skulle skriva en violinkonsert. Han hade alltid velat skriva en sådan.” Maalismaa brukar inte ställa villkor och gjorde det inte nu heller: allt får och kan skrivas, även t.ex. performance och bruk av föremål. 
 
Enligt Maalismaa förblir hon ”psykiskt något så när ok” med hjälp av inte endast musik utan även katterna Nuppunen och Nappula, streamade serier och framförallt böcker. Då hon inte spelar är hon ute i skogen och plockar svamp. 
 
Följ Eriikka Maalismaa på Twitter @eriikkamaa
 
Ottorino Respighi: Roms pinjer
 
Ottorino Respighi (1879-1936) skrev flera färgstarka orkesterverk av vilka nästan alla har att göra med Italiens historia och kultur. I dem hör man även hur grundligt insatt Respighi var i såväl äldre musik, framförallt medeltida kyrkosång, som folkmelodier. Respighis (1879-1936) mest kända verk är de tre symfoniska poem för orkester som bildar den s.k. Rom-trilogin: Fontane di Roma (Roms fontäner, 1916), Pini di Roma (Roms pinjer, 1924) och Feste Romane (Roms fester, 1928).
 
Roms pinjer uruppfördes 4.12.1924 i Roms Augusteo-teater vars orkester leddes av Bernardino Molinari. I likhet med trilogins övriga delar är orkestern även nu stor och innefattar bl.a. flera slaginstrument, en piano och en orgel. I den tredje satsen behövs en grammofon som spelar upp en inspelning av en näktergals sång. Respighi har dessutom skrivit stämmor för sex buccine, forna romerska bleckinstrument. Medveten om att alla orkestrar inte har dem har Respighi angett i partituret att de kan ersättas av exempelvis trumpeter.
I Rom finns pinjer överallt. Som tonsättaren anmärkte har de bevittnat såväl för staden betydelsefulla händelser som alldeles vardagliga episoder. Roms pinjer har en kronologisk struktur: verket inleds på dagen och avslutas på morgonen. Alla fyra satser spelas utan paus.
 
Verket öppnar med den livliga, humoristiska satsen Villa Borgheses pinjer (Allegretto). Barnen leker och imiterar soldater. Den andra satsen Pinjer vid katakomberna (Lento) har en mystisk atmosfär. Ur katakombernas djup hörs medeltida hymner. Den tredje satsen Gianicolos pinjer (Lento) är en impressionistisk nattbild. Månen skiner och näktergalen sjunger. Plötsligt hörs ett tyst marscherande från ett långt avstånd: den sista satsen Via Appias pinjer (Tempo di marcia) inleds. De romerska legionärerna marscherar fram i ett klart morgonljus och kliver upp på Capitolium.
 
 
Veli Kujala
 
Veli Kujala (f. 1976) är en mångsidig tonsättare och musiker. Till hans repertoar hör såväl folkmusik och jazz som ny musik. Han har gett konserter och recitaler runtom Europa och samarbetat med flera finländska orkestrar och har uruppfört en hel del ny finländsk musik skriven av bl.a. Jukka Tiensuu, Matthew Whittall, Uljas Pulkkis och Paola Livorsi.
 
Ikväll uruppförs Kujalas färska violinkonsert Auseil (2019). Verket är skrivet på beställning av Helsingfors stadsorkester och innehåller fyra satser (Rendezvous, Nocturne, At the Threshold och Post Scriptum: …to aUsEil). 
 
Kujala berättar: ”Konsertens titel Auseil hänvisar till H. P. Lovecrafts (1890-1937) novell The Music of Erich Zann vars handling är förlagd till en byggnad vid Rue d’Auseil. Där bor en hyresgäst, en gåtfull altviolinist som arbetar i den lokala teaterorkestern. Novellens berättare bosätter sig i samma hus som Zann och hör genom väggen dennes egendomliga spel och lär sedan känna honom. Konsertens atmosfär och dramaturgi är starkt påverkad av berättelsen, men vissa händelser i mitt privatliv under kompositionsprocessen hade även de sin betydelse. Solopartiet använder en från det normala avvikande s.k. scordatura-stämning: violinens lägsta sträng är stämd ett helt tonsteg lägre varvid violinen får en något mörkare ton. Konserten är tillägnad den fantastiska Eriikka Maalismaa”.
 
 
Sergej Rachmaninov: Symfoni nr 1 d-moll op. 13
 
Av Sergej Rachmaninovs (1873-1943) orkesterverk har tondikten Dödens ö (1908) och sviten Symfoniska danser (1940) fått en position i repertoaren. Hans tre symfonier framförs däremot mera sällan. Den första av dem (d-moll, op.13) skrevs år 1895. Rachmaninov hade prövat att skriva en symfoni redan ett par år tidigare, men resultatet blev endast en sats. D-moll-symfonin uruppfördes i Petersburg 28.3.1897. Framförandet blev ett fiasko. Dirigent Aleksandr Glazunov stod på podiet berusad och hade dessutom på eget bevåg ändrat på orkestreringen och klippt bort flera passager. Ett problem var också att symfonins tonspråk för flera samtida var på tok för modernt. Medan Nikolaj Rimskij-Korsakov hade följt med repetitionerna hade han muttrat åt Rachmaninov: ”Ursäkta nu, men i det här finns ingenting alls som jag tycker om.” Enligt César Cuin var verkets rytmer underliga och orkestreringen sjuklig och pervers.
 
Senare erinrade sig Rachmaninov: ”Jag erfor endast smärta i själen. Min dröm om en tonsättarkarriär var krossad.” Han drevs in i depression och var oförmögen att komponera något på tre år. Den andra pianokonserten (1901) gav honom tillbaka sin självkänsla, och verket gjorde honom också världsberömd. På 1910-talet planerade han att revidera symfonin. Projektet blev inte av, och då Rachmaninov flyttade från Ryssland undan revolutionen lämnade han partituret efter sig.  I något skede försvann det. Orkesterstämmorna hittades på nytt efter tonsättarens död, och symfonin fick sitt andra framförande hösten 1945 i Moskva.
 
Den symfoni Rachmaninov skrev 22 år gammal utgår alldeles tydligt från Tjajkovskijs symfonier och deras bekännelsekaraktär. Verket är dramatiskt och romantiskt, och det kan ge ett intryck av att under förloppet av fyra satser (Grave- Allegro non troppo, Allegro animato, Larghetto och Allegro con fuoco) berätta någon form av historia. Att så kan vara fallet antyds också av ett i alla satser uppdykande kort motiv som är härlett ur Dies Irae -motivet.
 
 

Konstnärer

  • Osmo Vänskä

    dirigent

  • Eriikka Maalismaa

    violin

Program

  • 19.00
    Ottorino Respighi

    Roms pinjer

  • Veli Kujala

    ”Auseil” Konsert för violin och orkester (uruppf.)

  • Paus 25 min

  • 21.00
    Sergei Rahmaninov

    Symfoni nr 1

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.