Impromptu V

Fre 29/05/2020 19:00 - 20:00
fritt inträde

Presentation

Beethoven, Bottesini & Mustonen - Helsingfors stadsorkesters musikers kamarmusikkonsert

Helsingfors stadsorkesters musiker ger en kammarmusikkonsert i Musikhusets konsertsal. Konsertens direktsändning startar kl. 18.30 i Helsingfors stadsorkesters HKO Screen-app och i Yle Areena. Konsertsändningen inleds med En visuell uvertyr. Videoverket visas även på Musikhusets mediavägg. Konserten sänds i Yle Radio 1 kl. 19.00.

Ludwig van Beethoven (1770–1827)
Kvintetto pianolle ja puhaltimille Es-duuri op. 16 (1796) 24'
Kvintett för piano och blåsinstrumet Ess-dur
Quintet for Piano and Winds

Grave - Allegro ma non troppo
Andante cantabile
Rondo: Allegro ma non troppo

Matilda Kärkkäinen, piano
Jussi Jaatinen, oboe
Osmo Linkola, klarinetti / klarinett / clarinet
Noora Van Dok, fagotti / fagott / bassoon
Ville Hiilivirta, käyrätorvi / valthorn / horn

 

Giovanni Bottesini (1821–1889)
Passione amorosa, kahdelle kontrabassolle ja pianolle (1880) 10'
för tvä kontrabaser och piano
for two double basses and piano

Maria Krykov, kontrabasso / kontrabas / double bass
Piotr Zimnik, kontrabasso / kontrabas / double bass
Matilda Kärkkäinen, piano

 

Olli Mustonen (1967–)
Pianokvintetto (2014) 22'
Pianokvintett
Piano Quintet

Drammatico e passionato
Quasi una passacaglia (Andantino)
Finale (Misterioso)

Olli Mustonen, piano
Jan Söderblom, viulu / violin
Kati Kuusava, viulu / violin
Lotta Poijärvi, alttoviulu / viola
Senja Rummukainen, sello / cello

 

Ludwig van Beethoven: Kvintett för piano och blåsinstrument Ess-dur op.16 

Ludwig van Beethoven från Bonn var son till en hovmusiker och precis som Mozart en brådmogen pianist och en självsäker tonsättare. Den provinsiella småstadsmiljön sporrade Beethoven att redan tidigt ta sikte på musikernas huvudstad, Wien, ty där befann sig ju sådana av samtidens auktoriteter som Haydn och Mozart. Han fick Haydn till sin kompositionslärare men förhållandet torde ha lidit av en ömsesidig brist på respekt - något som är vanligt för kolleger som är osedvanligt säkra på sin egen sak. Beethoven litade på att han snart är brett uppskattad som även tonsättare. Mozarts överraskande bortgång lämnade ett stort tomrum i stadens pianistiska verksamhet och den unga Beethoven var mer än beredd att fylla det. Hans sprudlande, virtuosa och rentav häftiga energi tilltalade salongerna och utgjorde Beethovens pass till stadens musikliv. Han tog snabbt till sig den wienklassiska traditionen men nöjde sig inte med att troget kopiera den. Man känner igen en bra tonsättare på att hen känner till traditionen men inte låter sig nöjas med den. 

Om en tonsättare som lever i den wienklassiska perioden startar en C-dur-symfoni med ett septimackord i G-dur istället för ett C-durackord hajar publiken till. För oss ter sig denna idé inte som något speciellt trots att historien har lärt oss att Beethoven förknippas med epitet som revolutionär och förnyare. Sex år före den ovan nämnda första symfonin hade Beethoven skrivit sin kvintett för piano och blåsare. I detta ungdomsverk är harmonin ännu inte explosiv men musiken som sådan är redan Beethovensk. Det dramatiska greppet är närvarande och en romantisk strävan är om inte annat så åtminstone skönjbar. Man brukar jämföra kvintetten med Mozarts 12 år tidigare komponerade kvintett. Mozarts verk hade ännu inte tryckts men det är uppenbart att Beethoven hade den som modell: ensemblerna är identiska, det finns likheter i formlösningarna och även huvudtonarten är den samma. Men medan Mozarts kvintett är kammarmusikalisk eftersträvar Beethovens kvintett det symfoniska. 

 

Giovanni Bottesini: Passione amorosa, för två kontrabasar och piano 

Musiker-tonsättare har alltid skrivit musik åt sina egna instrument. I deras verk uppfattar man genast den grundliga instrumentkännedomen - samt förmågan att samtidigt dra nytta av den gatutrovärdighet detta för med sig. Giovanni Bottesinis Passione amorosa är som en opera buffa i miniatyr. Två (kontra?)tenorsolister ömsom käftas, ömsom flirtar med varandra i sann bel canto-anda. De är som om två koltrastar var fångade inuti kontrabasarna. På greppbrädet är den vänstra handen oftast på sådana ställen dit den i orkestertexturer sällan förirrar sig. Det som måhända saknas i musikaliskt djup ersätts av charm. Det virtuosa och det lyriska växlar med ett gracilt grepp som närapå trotsar tyngdlagarna.

En samtida kritiker skrev: ”Under hans stråke skälver, suckar, sjunger och kvittrar 

kontrabasen.” För musikmänniskor för namnet Giovanni Bottesini omedelbart tankarna till kontrabasen - och framförallt till virtuosa stycken för instrumentet. Bottesini var förvisso 1800-talets mest kända kontrabasist, en virtuos med en ständigt fullspäckadkonsertkalender. Men han var även en produktiv tonsättare och med åtminstone europeiska mått mätt en betydande dirigent. Han sysslade med framförallt opera och dirigerade en hel del av dem - han ledde Verdis Aidas premiär i Kairo - och skrev själv flera verk i genren. Men trots andra engagemang var och förblev han kontrabasist. Det berättas att han ofta tog med sitt instrument till operahuset där han skulle dirigera och under pausen framförde solostycken åt publiken. Bottesini var även en förnyare: han var en av de första basister som ersatte det tyska sättet att spela med det franska, m.a.o trakterade  stråken på samma sätt som för en violin och en cello. 

 

Olli Mustonen: Pianokvintett

Olli Mustonens musikerskap omvandlas mystik till drama och passion, och det enkla slipas om till en uppenbarande syntes. Som tonsättare är Mustonen en idéspruta, för honom ter sig allt lätt. Drama och passion utgör, som redan titeln anger, kärninnehållet i pianokvintettens första sats. Den andra satsen är en samling polyfona variationer i barockens passacaglias anda. Verkets tredje sats sammanför de två tidigare satsernas tillsynes olika material. De formar nu ett nytt uttryck som börjar galoppera fram efter de pastorala stämningarna.   

Ett av Mustonens varumärken är att utgå från mycket olika material för att forma en homogen helhet. Som ett exempel må fungera motivet i pianokvintettens andra sats: lyssnaren kan komma att tänka på Sjostakovitj, eller Bruckner. Musiken går dock direkt över i en Hindemithskt fundersam munterhet och vandrar sedan mot åter nya landskap i vilka möjliga förebilder skymtar förbi som stationsskyltar sedda genom ett expresstågs fönster. För den musikaliska helheten utgör de irrelevanta mellanstationer och berättar som sådana måhända även något om lyssnarens musikaliska smak. Vad gäller Mustonen låter han sina olika roller - tonsättaren, pianisten och dirigenten - smälta samman till något individuellt, och att leta efter förebilder har ett snarast akademiskt värde. Mustonens tonspråk är uppfinningsrikt, tidlöst och sensitivt. Det återspeglar hans mångsidiga musikerskap. 

(Svensk översättning: Christian Holmqvist)

 

 

Konstnärer

  • Jussi Jaatinen

    Oboe

  • Osmo Linkola

    Klarinett

  • Noora Van Dok

    fagott

  • Ville Hiilivirta

    valthorn

  • Jan Söderblom

    violin

  • Kati Kuusava

    violin

  • Lotta Poijärvi

    viola

  • Senja Rummukainen

    cello

  • Maria Krykov

    kontrabasso

  • Piotr Zimnik

    kontrabasso

  • Matilda Kärkkäinen

    piano

  • Olli Mustonen

    piano

Program

  • 19.00
    Ludwig van Beethoven

    Kvintett för piano och blåsinstrumet Ess-dur

  • Giovanni Bottesini

    Passione amorosa, för tvä kontrabaser och piano

  • 20.00
    Olli Mustonen

    Pianokvintett

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.