O Finland se…

Lör 08/12/2018 15:00 - 17:00
Biljetter: 37.00-7.00 €

Presentation

Den finländska musikens dag firas med Sibelius oförglömliga toner och i internationella tecken. Ari Vilhjalmsson debuterar som solist med sin orkester i Jaakko Kuusistos rättframt romantiska violinkonsert. Tjecken Leoš Janáčeks Sinfonietta är välkänd även från Haruki Murakamis succéroman 1Q84.

Ari Þór Vilhjálmsson (f. 1981) har varit Helsingfors stadsorkesters andra violiners stämledare sedan år 2016. Före det hade han spelat i orkestern i olika intervall, även som gästande konsertmästare, samt spelat i Kungliga filharmonikerna i Stockholm och i Orchestre National du Capitole de Toulouse. 2006-2014 arbetade han i Islands symfoniorkester. 
 
 
Då Vilhjálmsson skulle söka fram en finländsk violinkonsert kom han genast att tänka på Jaakko Kuusistos. Valet överraskade honom själv emedan han inte är en stor vän av vår tids musik. ”Då jag började arbeta i HSO år 2014 var Jaakko en av de första finländare jag träffade. Senare samma år hörde jag Elina Vähäläs skivinspelning av hans konsert och gillade den direkt. Verket är väl skrivet för violin. Det innehåller flödande melodier och virtuosa löpningar.”
 
Ikväll debuterar Vilhjálmsson som HSO:s solist. Han är van att uppträda framför sin hemorkester, han har gjort det med redan Islands symfoniorkester. Situationen är ju dock smått speciell: ”Jag vet redan hur det känns att vara solist inför kolleger. Pressen är en annan än om jag var helt okänd, men å andra sidan är det fint att få ett så starkt stöd av orkestern.”
 
Vilhjálmsson uppträder regelbundet som solist och kammarmusiker i bl.a. Reykjavik och Boston. Han tillhör Helsinki Chamber Soloist, en i år grundad ensemble. Vilhjálmsson, som började spela violin 5 år gammal och studerade på Island och i Förenta staterna, arbetar numera som pedagog i både Helsingfors och Reykjavik. Hans violin är gjord av Nicolas Francois Villaume år 1860.
 
 
Jean Sibelius: Finlandia, opus 26
 
4.11.1899 höll Pressens dagar sin huvudfest på Svenska Teatern i Helsingfors. Det rörde sig om ett evenemang med vilket man ville signalera sitt motstånd till det ryska förtrycket och den rådande presscensuren. I samband med festen gavs en serie tablåer som skildrade olika scener ur Finlands historia. Tablåernas musik var komponerad av Jean Sibelius (1865-1957) som dirigerade Helsingfors filharmoniska sällskaps orkester (nuvarande HSO). Det verk som senare blev känt som Musik till Pressens dagar kulminerade i Finland vaknar, Finlandias första version. Få noterade dock detta kulturhistoriskt betydande ögonblick. En tidning konstaterade: ”Mycket gick förlorat i kvällens festyra och inte heller publiken tycktes ha haft tid att ta till sig djupare konstnärliga värden.”
 
Sibelius och Robert Kajanus började med stor framgång dirigera satser ur Musik till Pressens dagar på konserter. År 1900 omarbetade Sibelius Finland vaknar till en tondikt (opus 26). Stycket hade framförts med bl.a. titlarna Finland och Finale, och Kajanus hade dirigerat det i Paris med titeln La Patrie. Sibelius vän Axel Carpelan kom på namnet Finlandia. 
Tondikten blev med åren ett av Sibelius internationellt mest berömda och oftast framförda verk. Själv tyckte han egentligen inte att han hade skapat något speciellt. År 1911 reflekterade han i sin dagbok: ”Vad är det som gör denna lilla tondikt så tilltalande? Troligen är det 'plein air'-stilen. Den har verkligen byggts uteslutande av teman 'från ovan'. Idel inspiration.”
 
Framförallt Finlandias hymn blev populär som melodi och den fick en text av först Wäinö Sola och sedan V. A. Koskenniemi. (Joel Rundt översatte sistnämndas text till svenska.) Sibelius hade inte avsett att hymnen skall sjungas och suckade: ”Den är ju skriven för orkester. Men om världen vlll sjunga så finns det inget man kan göra.”
 
Jaakko Kuusisto: Violinkonsert opus 28
 
 
Jaakko Kuusisto (f. 1974) har blivit känd som en mångkunnig musiker. Han slog först igenom som violinvirtuos,  blev sedan känd som Lahtis symfoniorkesters konsertmästare och sedan som en dirigent som gjort karriär såväl i Finland som utomlands. Numera utgör även komponerandet en del av Kuusistos vardag. 
 
I tonsättarbanans tidiga skede skrev Kuusisto framförallt kammarmusik, men han har sedermera blivit känd för sina större verk. Till produktionen hör bl.a. musiken till Timo Koivusalos film Här under polstjärnan (2009), orkesterscherzot Leika (2010), en fagottkonsert (2016-2017) och en trumpetkonsert (2017). År 2016 uruppförde Dejan Lazic och HSO under Kuusistos ledning hans pianokonsert. Han har komponerat flera operor, bl.a. Elämälle (2013-15) som handlar om Oskar Merikanto. I januari 2019 har hans nya opera Is, baserad på Ulla-Lena Lundbergs succéroman, premiär på Nationaloperan i Helsingfors.
 
Violinkonserten (op.28) är komponerad 2011-2012. Kuusisto hade redan en tid övervägt att skriva en violinkonsert, men det var först i och med Elina Vähäläs beställning som han tog itu med uppgiften. Tonsättaren upplevde det som en lättnad att få skriva ett verk vars soloparti han inte själv skulle behöva spela. Violinkonserten uruppfördes på Lahtis symfoniorkesters konsert den 12.4.2012. Solist var Vähälä, dirigent Kuusisto. De spelade senare in verket för BIS. Vähälä har framfört den henne tillägnade violinkonserten i bl.a. Förenta staterna, Österrike och Polen.
 
Den första satsen (Moderato) presenterar genast ett för hela verket karaktäristiskt virtuost skrivsätt. Ovanligt nog har Kuusisto placerat solistens kadens genast i början av den första satsen. Musiken är heroiskt-romantiskt melodisk. Utan paus följer den långsamma andra satsen (Lento) som innehåller såväl lyriska som mörkt dramatiska tongångar. Finalen (Molto allegro) är färgstark och energisk, och solisten får visa upp allt sitt pyrotekniska kunnande.  
 
 
Jean Sibelius: Nattlig ritt och soluppgång opus 55 
 
År 1908 svek Jean Sibelius (1865-1957) hälsa allvarligt. I början av året tillbringade han ett par veckor på Diakonissanstalten, och i april hittade man en tumör i hans hals. Sibelius reste till Berlin där han opererades. Läkarna satte tonsättaren på en sinekur: ingen tobak, ingen alkohol. Han lydde kuren och var helnykter under de kommande åren. Dödens möjlighet hade dock plötsligt blivit konkret, och något av denna upplevelse synes ha färgat av sig på vissa av hans kompositioner. En av dem är den i slutet av år 1908 fullbordade symfoniska dikten Nattlig ritt och soluppgång som uruppfördes i Petersburg den 23.1.1909 under ledning av Alexander Ziloti. Mottagandet var genomgående negativt. Det blev inte bättre av att Ziloti hade gjort nedskärningar i partituret och ignorerat tempoinstruktionerna. Den ryska tonsättarkollegan Aleksandr Glazunov tycks ha varit den enda som verkligen gillade det nya verket.
 
Men denna symfoniska dikt har inte heller i fortsättningen blivit lika populär som exempelvis En saga, Pohjolas dotter eller Lemminkäinen-legenderna. Jämfört med dem är Nattlig ritt och soluppgång ett kargt orkestrerat, till sitt uttryck inåtvänt verk. Sibelius metod att maniskt upprepa och stegvis transformera de korta motiven förebådar på ett egendomligt sätt minimalismen. 
 
Det bästa sättet att närma sig denna suggestiva musik är att minnas vad Sibelius berättade åt britten Rosa Newmarch: musiken återspeglar ”en vanlig människas inre upplevelser då hon rider allena genom en mörk skog; än glad över att vara ensam med naturen, än rädd för tystnaden eller de främmande ljud som avbryter den; inte med ogrundade onda aningar utan tacksam och glad över gryningen”.
 
 
Leoš Janácek: Sinfonietta 
 
Under sitt livs sista årtionde komponerade tjecken Leoš Janácek (1854-1928) flera personliga mästerverk. Bakgrunden utgjordes av hans förälskelse i den 37 år yngre Kamila Stösslová. Båda var gifta på sina håll, men detta hindrade inte Janácek från att sända henne passionerade brev. De träffades ibland, och gjorde utflykter tillsammans. Janáceks hustru Zdenka accepterade situationen bland annat därför att deras äktenskap varit som det varit ända sedan deras dotters död år 1903. Framförallt såg Zdenka att Kamila aldrig besvarade tonsättarens känslor på det sätt som han hade önskat. Kamila inte ens lekte med tanken att lämna sin man. Det i praktiken alldeles ensidiga förhållandet inspirerade Janácek att komponera bland annat vokalsviten En försvunnens dagbok (1919), operan Katja Kabanova (1921), operan Testamentet (1926) och stråkkvartetten Intima brev (1928).
 
En gång satt Janácek och Kamila i en park och lyssnade på en bleckorkester. Tonsättaren började för skojs skull skissa på fanfarmotiv. Då idrottsföreningen Sokol beställde ett verk av honom omarbetade han fanfarernas material till en Sinfonietta i fem satser. Verket, som blev tonsättarens sista för orkester, uruppfördes i Prag den 26.6.1926 under ledning av Václav Talich. 
 
Sinfonietta är skriven för en orkester med en osedvanligt stor blecksektion; det finns gott om trumpeter på estraden. Verket är en förbluffande och fantasirik kombination av utomhusmusik, konsertmusik och symfoni. Dessutom är verket rentav programmatiskt eftersom tonsättaren meddelade att satserna skildrar olika platser i hans hemstad Brno. Enligt Janácek är Sinfoniettans egentliga idé dock att skildra ”vår tids människa, hennes andliga skönhet och glädje, hennes styrka och mod, hennes målmedvetna kamp för att segra”. 

Konstnärer

  • Lawrence Renes

    dirigent

  • Ari Vilhjálmsson

    violin

Program

  • 15.00
    Jean Sibelius

    Finlandia

  • Jaakko Kuusisto

    Violinkonsert

  • Jean Sibelius

    Nattlig ritt och soluppgång

  • 17.00
    Leos Janácek

    Sinfonietta

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller via länken
http://shop.ravintolamaailma.fi/musiikkitalo. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.