Ode till glädjen

Ons 18/12/2019 19:00 - 20:15
Biljetter: 46.00-9.50 €

Presentation

Där, i slutet av finalen, efter att ha hänvisats till på nytt och på nytt om – där klingar det äntligen med full kraft: Glädje! Freude! På traditionellt sätt avslutar stadsorkestern sin höstsäsong i vintersolståndets tid med en konsert som talar om glädje och ljus. Den omtyckta dirigentgästen Bruno Weil är en expert på wienklassisk musik. Han är rätt person att leda orkestern, Musikhusets Kör och solistkåren på resan som kulminerar i ljusets seger. 

Bruno Weil

Tysken Bruno Weil (f. 1949) är en av de stora auktoriteterna på den wienklassiska musikens område. Han har arbetat med flera periodorkestrar och med festivaler som är specialiserade på gammal musik. Weil har bl.a. varit konstnärlig ledare för Cappella Coloniensis-orkestern i Köln och lett Carmel Bach-festivalen i Kalifornien och Klang und Raum-festivalen i Bayern. Han är Torontos Tafelmusik-orkesters första gästdirigent. Tillsammans med orkestern har han gjort flera hyllade skivinspelningar. Som en del av deras Beethoven-cykel spelade de år 2016 in Beethovens nionde symfoni. 

Weil har studerat dirigentteknik under ledning av den legendariske Hans Swarowski. År 1988 fick han med kort varsel hoppa in som dirigent då Mozarts opera Don Giovanni skulle sättas upp på Salzburgs musikfestspel. Weil ersatte Herbert von Karajan med en sådan framgång att han fick  börja dirigera på bl.a. Deutsche Oper Berlin, Semperoper i Dresden och Staatsoper Wien. Han gästar numera regelbundet bl.a. Berlins, Wiens och Los Angeles filharmoniker, Bostons och Sydneys symfoniorkestrar och Bayerns radios orkester. 

Beethovens nia är ett av Weils favoritverk. ”Det är ett fulländat mästerverk”, säger han i orkesterns intervju. ”Varje sats är som komposition betraktad av högsta kvalitet. Då man dirigerar Beethoven måste man ge sitt allt, man kan inte spara på krafterna. Det är som att bestiga Mount Everest. Även om man dirigerar verket om och om igen måste man alltid starta från noll. Musiken är mycket krävande och kräver att även lyssnaren är uppmärksam. I slutet känner man i ryggen hur publiken reagerar.” Weil är numera dirigentprofessor vid Mozarteum i Salzburg. Före det arbetade han i 15 års tid som professor vid Münchens musikhögskola. 

Sophie Karthäuser

Sophie Karthäuser är en belgisk sopran som tidigt fokuserade på wienklassisk musik. Från början var hon klarinettist och började sjunga först då hon var 16 år gammal. Men sedan gick det fort: hon korades till Mozart-expert senast år 2005 då hon uppträdde på La Monnaie som Pamina i Trollflöjten under René Jacobs ledning. En kritiker kallade Karthäuser för kvällens drottning. Sedan dess har hon uppträtt som framförallt Mozart-sångerska på bl.a. Opéra Comique i Paris, Theater an der Wien och Glyndebournes festival. Hon kallas inte utan skäl för en född mozartian: själv säger hon att tonsättarens musik må vara svår, men den är som ett hem man alltid vill återvända till. Under de senaste åren har Karthäuser framfört även romantisk repertoar, bl.a. orkestersånger av Berlioz och Debussys opera Pelléas och Mélisande. Hon uppträdde i Helsingfors senast år 2017 då hon tillsammans Helsingfors barockorkester framförde Beethovens konsertaria Ah! Perfido

Katrin Wundsam

Det förblev länge oklart om mezzosopran Katrin Wundsam skulle kunna förverkliga sina musikaliska strävanden. Då det i ett skede såg ut som att hon skall ta hand om familjens gård i Innsbruck började hon studera på en handelshögskola. Vid sidan om gick hon på sånglektioner på den privata Anton Bruckner-högskolan i Linz. Det var först efter att ha utexaminerats från handelshögskolan som Wundsam bestämde sig för att helhjärtat satsa på musik. Hon började studera för Ingrid Mayr på Mozarteum i Salzburg. Wundsam debuterade som Despina i Mozarts  Così fan tutte men efter det har operarollerna varit från olika tider och i olika stil. I hennes  repertoar finns musik av bl.a. Křenek, Rota, Vivaldi, Richard Strauss, Gluck, Wagner och Puccini. Sedan år 2009 sjunger hon på Kölns opera. Hon har gästat flera av Europas mest kända operahus och konsertsalar, bl.a  Musikverein i Wien och Staatsoper Berlin.

Werner Güra

Werner Güra växte upp i München omgiven av musik. Fadern spelade tuba i operans orkester och tog sin son med till operaföreställningarna. Redan som liten stod Güra framför en spegel och sjöng utantill Wagners hjältearior. Under de senaste 25 åren har han etablerat sig som framförallt liedtenor. Han har gjort över 40 skivinspelningar, av bl.a. Bachs oratorier, barockoperor och klassiska vokalverk. Güra är dock mest känd för sina tolkningar av Schuberts solosånger. Framförallt de tillsammans med pianist Christoph Berner gjorda skivorna med sångcyklerna Winterreiseoch Schwanengesang har blivit enhälligt hyllade. Güra studerade vid Mozarteum i Salzburg och Basels musikakademi. Sedan 2009 är han professor vid Zürichs musikhögskola. Güra uppträdde i Musikhuset senast år 2016 då han tillsammans med Helsingfors barockorkester framförde operaarior av Schubert. 

Paul Armin Edelmann

Det sägs att wienaren Paul Armin Edelmann lärde sig att sjunga före han lärde sig att tala. Redan fyra år gammal var han väl insatt i operans värld. Detta är inte så märkligt eftersom hans far var den berömda bassångaren Otto Edelmann. Fadern var sonens första lärare då denne började studera på Wiens universitet för musik och scenkonst. Även brodern, baryton Peter Edelmann, är en framgångsrik operasångare. Redan som liten turnerade Edelmann flitigt då han var medlem av Wiener Sängerknaben. 1992-1997 arbetade han på teatern i Koblenz, men därefter har han varit fri konstnär. Edelmann är en mycket eftersökt baryton som har uppträtt på bl.a. Teatro Municipal i Rio de Janeiro, operan i Hongkong, Lincoln Center i New York och New National Theater i Tokyo. Ikväll uppträder Edelmann för första gången i Musikhuset i Helsingfors. 

Musikhusets kör

Musikhusets kör grundades hösten 2011 på initiativ av dirigenterna Hannu Lintu, Jukka-Pekka Saraste och John Storgårds. Musikhusets kör är en ca 90 personer stark symfonikör som vid behov kan uppträda som även antingen en mans- eller damkör. 

Musikhusets kör samarbetar med Musikhusets huvudaktörer Helsingfors stadsorkester, Radions symfoniorkester och Sibelius-Akademin. Tonsättare Tapani Länsiö var körens konstnärliga ledare 2011-2017. I januari 2017 tog Nils Schweckendiek och lektor Jani Sivén över. Kören består av passionerade amatörsångare. 

Repertoaren består huvudsakligen av symfoniska kör- och orkesterverk. Repertoaren planeras långsiktigt, i samarbete med Helsingfors stadsorkester och Radions symfoniorkester. Körens a cappella-repertoar består av musik skriven för stor kör.

Musikhusets kör konserterar huvudsakligen i Musikhuset. Den har dock uppträtt på även bl.a. Orgelnatt och aria-festivalen i Esbo, Åbo musikfestspel och Ekenäs sommarkonserter. 

Musikhusets kör välkomnar nya sångare i sina led. Information om inträdesprov finner man på webbsajten www.musiikkitalonkuoro.fi

Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9 d-moll op. 125 ”Till glädjen" (1822–1824)

Till glädjen torde vara ett av orkesterrepertoarens mest laddade verk. Friedrich Schiller (1759-1805), som tillhörde Weimar-klassicismen, skrev år 1785 en första version av dikten. Han var en teaterns förnyare som i sina pjäser (bl.a. Wilhelm Tell) tog upp politiska händelser och sociala orättvisor. Beethoven (1770–1827) planerade i flera årtionden att tonsätta odet. Versionen från år 1803 fick en plats i den ikoniska symfonin. 

Hymnen är vid sidan om flaggan, mottot och Europadagen en av Europeiska unionens officiella symboler. Hymnen togs i bruk av EU år 1975 och blev från och med år 1985 dess signaturmelodi. Den av Herbert von Karajan arrangerade musiken saknar text och eftersträvar att uttrycka respekt för språklig mångfald och, som unionen formulerar det, ”europeiska ideal om frihet, fred och solidaritet”. 

Verkets symbolhistoria är dock komplicerad. Enligt Nicholas Cook (Beethoven: Symphony no.9, Cambridge Univ. Press 1999) togs Ode till glädjen i bruk i det första världskriget av de allierade - - alltså av praktiskt taget alla andra länder utom Tyskland. De tyska arbetarnas union i både Väst- och Östtyskland använde hymnen i sitt nyårsfirande ända fram till Tysklands förenande. Ode till glädjen framfördes på Hitlers födelsedagar och tvingades sjungas av fångar i koncentrationslägren. BBC använde hymnen i sin antinazistiska propaganda, tredje riket i sin egen propaganda helt i krigets slutskede. 

I Sydafrika har Ode till glädjen använts som en symbol för vithet; i Rhodesia var den apartheidstatens nationalhymn. Å andra sidan har den sjungits i demonstrationer i Chile då Pinochets diktatur tog slut. Då Tyskland förenades firades det med en legendarIsk konsert i vilken Leonard Bernstein dirigerade den nionde symfonin. Cook har beskrivit Ode till glädjen som en spegel: det är ett verk i vilket alla kan läsa in vilka betydelser de själva vill.

Konstnärer

  • Bruno Weil

    dirigent

  • Sophie Karthäuser

    sopran

  • Katrin Wundsam

    Mezzo sopran

  • Werner Güra

    tenor

  • Paul Armin Edelmann

    Bas

  • Musiikkitalon Kuoro

Program

  • 19.00
    20.15
    Ludwig van Beethoven

    Symfoni nr 9

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.