Ödessymfonin

To 04/04/2019 19:00 - 21:00
Biljetter: 37.00-7.00 €

Presentation

”Så knackar ödet på porten”. Så sade Beethoven om sin femte symfonins öppning, förutan vilken hela musikhistorien skulle ha format sig helt annorlunda. Akiko Suwanai spelar den violinkonsert med vars hjälp hon år 1990 slog igenom och blev den genom tiderna yngsta segraren i Tjajkovskij-tävlingen. 

Susanna Mälkki
 
Susanna Mälkki är född i Helsingfors, där hon även tillbringade sin ungdom. Hon har vuxit upp ackompanjerad av Helsingfors stadsorkester: som liten gick hon på orkesterns konserter med sin familj, och som ung musikstuderande följde hon noggrant med orkestermusikernas arbete och världens bästa solisters uppträdanden. År 2004 fick hon för första gången dirigera orkestern. Hösten 2016 inledde hon sitt arbete som orkesterns 13. chefdirigent. 
 
Vägen till dirigent tog sats från Sibelius-Akademins och Stockholms Edsberg-instituts celloklasser. Mälkki segrade i Åbo nationella cellotävling och blev Göteborgs symfonikers solocellist. Redan tidigt var hon dock intresserad av att få dirigera. I Stockholm dirigerade hon en ensemble med orkesterelever. Nästa gång fick hon dirigera samma skolas kammarorkester i närvaro av Sveriges radios symfoniorkesters dåvarande chefdirigent Esa-Pekka Salonen. I det ögonblicket stod det klart för Mälkki att hon hade funnit sin verkliga passion. Den känslan har inte försvunnit. 
 
Mälkki gjorde sitt genombrott på Helsingfors festspel år 1999. Hon fick sin första tjänst som musikalisk ledare för Stavangers orkester. Som konstnärlig ledare för den legendariska orkestern för ny musik, Ensemble Intercontemporain (2006-2013) befäste hon sitt rykte som en suverän tolkare av vår tids musik. 
 
Mälkki har dirigerat flera av världens bästa orkestrar såsom Amerikas s.k. Big Five-orkestrar, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoniker och Londons symfoniker. Hon har gästat bl.a. Metropolitan i New York, operan i Paris, La Scala i Milano och Staatsoper Wien. Hösten 2017 inledde hon sitt arbete som Los Angeles filharmoniska orkesters första gästdirigent. År 2017 valde tidningen Musical America Mälkki till Årets dirigent. 
 
 
 
Akiko Suwanai
 
Japanska Akiko Suwanai (f. 1972) började spela violin 3 år gammal. Hon växte upp i Tokyo men släkten kommer från en hamnstad präglad av rysk kultur som förts dit av de adliga som flytt undan revolutionen år 1917. Suwanai lärde sig rysk violintradition av sin lärare Toshiya Eto, som hade studerat för den berömda Efrem Zimbalist. I Amerika var Suwanais lärare Dorothy DeLay och Cho-Liang Lin. Vid Berlins konsthögskola studerade hon för Uwe-Martin Haiberg. 
 
Suwanais internationella karriär startade då hon år 1989 fick andra pris i både Paganini-tävlingen och Drottning Elisabet-tävlingen. Ett år senare vann hon som yngsta pristagare någonsin första pris i Tjajkovskij-tävlingen i Moskva. I finalen spelade hon Tjajkovskijs violinkonsert. Under de senaste åren har hon uppträtt som solist tillsammans med bl.a. Gergijev, Salonen och Heras-Casado och flera ryktbara orkestrar.
 
Suwanai deltar aktivt i välgörenhetskonserter arrangerade av Toyota-bolagen. Efter tsunamin i Japan grundade hon den internationella Nippon-festivalen. År 2016 berättade hon på radiokanalen WRTI: ”Jag var nästan 30 och hade rest jorden runt som solist och började undra om detta faktiskt är vad jag vill göra med mitt liv. Jag ville hjälpa Japan, och framförallt dess norra del som drabbats av jordskalv. Människor hjälpte förstås till genast efteråt, men jag ville erbjuda japanerna musik, och det regelbundet.” 
 
Suwanais instrument är en Stradivarius från 1714 som på grund av sin ovanliga färg döpts till ”Delfinen”. Violinen har tidigare tillhört bl.a. Jascha Heifetz. Suwanai lånar den av japanska Nippon Music Foundation.
 
Följ Akiko Suwanai på Twitter: @AkikoSuwanai
 
 
 
Lotta Wennäkoski: Flounce
 
Lotta Wennäkoski (f. 1970) studerade komposition vid Sibelius-Akademin och i Amsterdam under ledning av Eero Hämeenniemi, Paavo Heininen, Kaija Saariaho och Louis Andriessen. Wennäkoskis gjorde sitt genombrott år 1999 med en fokuskonsert på Musica nova Helsingfors-festivalen. Hon har skrivit verk åt bl.a. Radions symfoniorkester, Kuhmo kammarmusikfestival, Åbo cellotävling och Scottish Chamber Orchestra. 2008-2010 var hon konstnärlig ledare för Tammerfors Biennale, 2010-2011 Tapiola Sinfoniettas hustonsättare. 
 
Enligt Wennäkoski rör sig hennes tonspråk i gränslandet mellan spännande klangfärger och mera traditionella gester i stil med melodiska fragment. Hon finner det viktigt att skriva musik som är i dialog med samhällsfrågor. Hon har behandlat kvinnans ställning i sångcykeln Naisen rakkautta ja elämää (Kvinnans kärlek och liv; 2003) och människohandel och tvångsprostitution i monodramat Lelele (2010-2011). Som bäst arbetar hon på en av Nyslotts operafestspel beställd opera som handlar om Regine Olsen som var förlovad med filosofen Kierkegaard. 
 
Orkesterverket Flounce skrevs år 2017 på beställning av BBC Radio 3-kanalen och uruppfördes på London Proms-festivalens avslutningskonsert i London den 9.9.2017. BBC:s symfoniker leddes av Sakari Oramo. Verkets titel kan uppfattas på två sätt; det engelska ordet flounce betyder både ”störta vidare” och ”garnera med volanger”. Före uruppförandet konstaterade Wennäkoski: ”Det här är sådant som inspirerar. Min flöjtkonsert Soie leker med finskans ord ’soi’ (klinga) men också med franskans ord ’soie’, siden. Jag har också körstycket Ommel (stygn). Jag är mycket fascinerad av tyger, sömnader och vävning trots att jag själv är dålig på dylikt. Det rör sig om en intressant och användbar analogi för hur musik struktureras. På sätt och vis motsvarar en organisering av noter vävning.”
 
 
Pjotr Tjajkovskij: Violinkonsert D-dur op. 35
 
År 1877, efter att ha varit gift i dryga tre månader, reste Pjotr Tjajkovskij (1840-1893) utomlands på en lång semester. Äktenskapet med Antonina Miliukova hade varit ett misstag från första början: paret hade ingenting gemensamt, och äktenskapet hade tvingat Tjajkovskij att fundera på sin sexuella identitet. Han drevs till branten av ett nervsammanbrott. 
 
Vårvintern 1878 befann sig Tjajkovskij i Schweiz i en villa ägd av hans mecenat Nadezjda von Meck. Han försökte med dåligt resultat skriva en pianosonat. Sedan fick han besök av sin elev från Moskva, violinisten Josef Kotek. Det gemensamma musicerandet och ett studium av Édouard Lalos violinkonsert Symphonie Espagnole (1874) sporrade Tjajkovskij att skriva en violinkonsert 
(D-dur, op. 35). 
 
Verket skrevs på en dryg månad. Då det var färdigt ville Tjajkovskij att solopartiet skulle spelas av Leopold Auer, åt vilken han tidigare hade komponerat verket Melankolisk serenad. Men Auer tyckte inte alls om det nya verket och vägrade framföra det. Då violinkonserten uruppfördes i Wien i december år 1881 var solist Adolf Brodsky som verket även tillägnades. 
 
Uruppförandet i Wien var ingen succé. En del av publiken reagerade förvisso positivt, men det betydde föga då de inflytelserika kritikerna slog till i pressen. I en elak recension konstaterade Eduard Hanslick att musiken ”stank” och att violinen ”misshandlades”. Violinkonserten väckte dock solisternas intresse, och framförallt tjecken Karel Halíř gjorde den snabbt populär. Idag hör verket på ett alldeles självklart sätt till flera toppsolisters stamrepertoar. 
 
Av 1800-talets många violinkonserter är Tjajkovskijs en av de mest melodiska och poetiska. De tre satserna (Allegro moderato, Canzonetta och Allegro vivacissimo) präglas av ett ljust, balanserat uttryck på ett för Tjajkovskij rentav ovanligt sätt. I musiken finner man ingenting som antyder att den är skriven efter en mycket svår kris. 
 
 
Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 5 c-moll
 
Ludwig van Beethovens (1770-1827) kompositionskonsert i Wien den 22.12.1808 är en av musikhistoriens mest betydande händelser. På den fyra timmar långa maratonkonserten framfördes bl.a. konsertarian Ah! perfido, den fjärde pianokonserten, Körfantasin och två satser ur C-durmässan. På konserten uruppfördes dessutom Beethovens symfonier 5 och 6. 
 
Musikerna hade inte hunnit öva tillräckligt mycket och det klingande slutresultat var därför inte så värst bra. Framförandenas nivå påverkades dessutom av att Beethoven själv var konsertens dirigent och en av solisterna, och vid det här laget var han redan svårt döv. Trots detta fick framförallt symfonierna ett bra mottagande. 
 
Beethoven hade börjat skissa på den femte symfonin (c-moll, op.67) år 1804. På grund av arbete på andra stora verk - bl.a. operan Fidelio, violinkonserten och de tre Razumovsky-kvartetterna - fullbordades symfonin först fyra år senare. 
 
C-mollsymfonin etablerade sig snabbt som ett av tonsättarens mest kända verk. Den gjorde ett enormt intryck på framförallt den romantiska generationen. E.T.A. Hoffmann talade entusiastiskt om musikens ”ändlösa, smärtfyllda längtan” och om hur ”hoppets strålar genomsyrar nattens djup”. Enligt Hector Berlioz gav Beethoven här uttryck för ”allt sitt lidande och all sin ilska, sina desperata drömmar, nattliga visioner och utbrott av energi”. 
 
Verket är så välkänt att det är svårt att minnas att det rör sig om en musik som för sin tid var modern. Beethoven låter den första satsen bygga på en nästan monoman upprepning av ett enda kort motiv, låter de två sista satserna spelas utan paus, och utvidgar den klassiska orkesterbesättningen med piccolo, kontrafagott och basuner. Symfonins grundidé, en resa från mörker till ljus, är inte uppfunnen av Beethoven. Men han är den första tonsättaren som ser idéns stora dramatiska möjligheter. Med verkets fyra satser (Allegro con brio, Andante con moto, Allegro och Allegro) såväl förnyar Beethoven symfonins genre som presenterar ett helt nytt slag av heroiskt och romantiskt musikuttryck. 
 

Konstnärer

  • Susanna Mälkki

    dirigent

  • Akiko Suwanai

    violin

Program

  • 19.00
    Lotta Wennäkoski

    Flounce

  • Pjotr Tšaikovski

    Violinkonsert

  • 21.00
    Ludwig van Beethoven

    Symfoni nr 5

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.