Planeterna

Ons 06/11/2019 19:00 - 21:00
Biljetter: 46.00-9.50 €

Presentation

Tonsättaren Dieter Amman har en bakgrund i jazz och improvisation, och hans musik kombinerar spontanitet med ett noggrant tekniskt hantverk. Gustav Holsts svit Planeterna för oss ut på en resa i solsystemet. Merkurius – den bevingade budbäraren; Venus – fredsbringaren; alla himlakroppar som är döpta efter romerska gudar får sina egna musikaliska motsvarigheter. Konsertens första nummer är Giacinto Scelsis moderna klassiker i vilken det enkla transformeras till något sofistikerat. 

Susanna Mälkki

Susanna Mälkki är född i Helsingfors, där hon även tillbringade sin ungdom. Hon har vuxit upp ackompanjerad av Helsingfors stadsorkester: som liten gick hon på orkesterns konserter med sin familj, och som ung musikstuderande följde hon noggrant med orkestermusikernas arbete och världens bästa solisters uppträdanden. År 2004 fick hon för första gången dirigera orkestern. Hösten 2016 inledde hon sitt arbete som orkesterns 13. chefdirigent. 

Vägen till dirigent tog sats från Sibelius-Akademins och Stockholms Edsberg-instituts celloklasser. Mälkki segrade i Åbo nationella cellotävling och blev Göteborgs symfonikers solocellist. Redan tidigt var hon dock intresserad av att få dirigera. I Stockholm dirigerade hon en ensemble med orkesterelever. Nästa gång fick hon dirigera samma skolas kammarorkester i närvaro av Sveriges radios symfoniorkesters dåvarande chefdirigent Esa-Pekka Salonen. I det ögonblicket stod det klart för Mälkki att hon hade funnit sin verkliga passion. Den känslan har inte försvunnit. 

Mälkki gjorde sitt genombrott på Helsingfors festspel år 1999. Hon fick sin första tjänst som musikalisk ledare för Stavangers orkester. Som konstnärlig ledare för den legendariska orkestern för ny musik, Ensemble Intercontemporain (2006-2013) befäste hon sitt rykte som en suverän tolkare av vår tids musik. 

Mälkki har dirigerat flera av världens bästa orkestrar såsom Amerikas s.k. Big Five-orkestrar, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoniker och Londons symfoniker. Hon har gästat bl.a. Metropolitan i New York, operan i Paris, La Scala i Milano och Staatsoper Wien. Hösten 2017 inledde hon sitt arbete som Los Angeles filharmoniska orkesters första gästdirigent. År 2017 valde tidningen Musical America Mälkki till Årets dirigent. 

Under konsertsäsongen 2019-2010 debuterar Mälkki med Orchestre de Paris och med Orchestra dell’Accademia Nationale di Santa Cecilia i Rom. Till den kommande säsongens höjdpunkter hör även konserter med New Yorks filharmoniker, Bostons symfoniorkester, Chicagos symfoniorkester och Clevelands orkester samt Londons symfoniorkester och Londons filharmoniker. På operan i Paris dirigerar hon Philippe Boesmans opera Yvonne, prinsessa av Burgund.

Christian Holmqvist

Andreas Haefliger

Andreas Haefliger (f. 1962) är känd för att vara en musiker vars hela uppenbarelse vittnar om ett djupt samband mellan kropp och själ. I barndomshemmet var musiken alltid närvarande och familjen gick ofta på konsert. Som son till den legendariska schweiziska tenoren Ernst Haefliger hörde Andreas varje påsk, från det han var fyra år, Bachs Matteus-passion. Han har jämfört sin uppväxtmiljö med en skräddares verkstad: allt har stannat i minnet och därmed påverkat hans eget arbete. 

Haefliger, som studerade vid Juilliard i New York, har gjort en remarkabel karriär som såväl konsert- som recitalpianist. Från och med 90-talets början har han flera gånger uppträtt med alla stora amerikanska och europeiska orkestrar. Dieter Ammans pianokonsert spelar han förutom i Helsingfors i även London, Boston, Wien, München och Taipei. Han kommer att spela in konserten på skiva tillsammans med Helsingfors stadsorkester. 

Haefligers attityd till ny musik är en annan än till klassikerna: ”Olika tonsättare har olika värderingar. Mina värderingar kan jag använda i nya verk, jag kan tolka dem utgående från mina livserfarenheter. Jag är som en slags hjälptonsättare. Då ett verk saknar tydliga melodier eller något som direkt tilltalar örat måste man använda sina kraftresurser för att finna sådant som berör människorna. Rent ut sagt tänder ju inte alla på ny musik. Man måste sätta ner mera tanke på att spela ny musik än om det rörde sig om en sonat av Beethoven. Utmaningen är berikande.” 

Haefliger har i flera års tid arbetat med kroppskontroll, andningsteknik och förmågan att vara explosiv genom att syssla med kung fu. Då han kastar sig in i rörelserna får han även tankarnas spänning att släppa. Han har berättat åt BBC: ”Då man spelar kommer tanken med blixtens hastighet och kroppen bör kunna reagera lika hastigt. I kung fu-filmer flyger skådespelare i luften. Men det som kung fu lär ut är att du skall låta fantasin flyga, och då är ingenting omöjligt.”

Helsingfors kammarkör (HKK)

Helsingfors kammarkör (HKK) inledde sin verksamhet som Radions kammarkör 1962 och tog sitt nya namn i bruk 2005. HKK är Finlands enda kammarkör bestående av professionella sångare. Repertoaren sträcker sig från repertoar till nutida musik, med speciell betoning på det nutida. 

Kören samarbetar med inhemska och utländska festivaler och ensembler. Körens konserter sänds regelbundet både i radio och TV, och har framträtt även i ARTE- och EBU-produktioner. Under de senaste åren har kören turnerat i USA, Storbritannien, Italien, Belgien, Ryssland och Skandinavien. HKK är medlem av Tenso, det europeiska nätverket för professionella kammarkörer.

Körens konstnärliga ledare är professor Nils Schweckendiek.

Giacinto Scelsi: Quattro pezzi

I slutet av 1940-talet drabbades den italienska tonsättaren och poeten Giacinto Scelsi (1905–88) av ett nervsammanbrott och måste tillbringa tid på en klinik. En dag satte han sig ner vid ett piano och började upprepa en och samma ton, gång på gång. Personalen var övertygad om att Scelsi höll på att tappa förståndet. I själva verket hade han kommit på ett nytt sätt att närma sig musik. Flera år senare berättade han:”Då man upprepar en ton tillräckligt ofta börjar den växa. Den växer så mycket att du börjar höra hur även den harmoni den innehåller växer. Då du går in i en viss ton omger den dig och du blir en del av tonen. Efterhand behöver du inte mera än en enda ton - som innehåller alla andra toner.” 

Scelsi började komponera musik som på ovannämnt sätt studerar de enorma världar som döljer sig i enskilda toner. Han inspirerades av även meditation, yoga och teosofi. Scelsi önskade att publiken skulle vara alert och koncentrerad: hans musik skulle skärpa alla sinnen och därmed kunna leda till andlig insikt. Han förde dock inte fram sig själv så mycket, och förblev helt okänd ända fram till 1980-talet då hans verk började spelas på internationella festivaler. De skapade sensation, och 1900-talets musikhistoria måste skrivas om.

Kammarorkesterverket Quattro pezzi ciascuno su una nota sola (Fyra stycken, varje stycke för en ton) skrevs år 1959 och uruppfördes i Paris 4.12.1961 under ledning av Maurice Le Roux. Såsom titeln anger bygger varje stycke på endast en ton (de är F, H, Ass och A). På basen av detta kunde man kanske anta att musiken vore monoton och grå, men i verkligheten är verket färgstarkt, överraskande och synnerligen uttrycksfullt. Det är inte utan skäl som Quattro pezzi är en av 1900-talsmusikens mest inflytelserika klassiker. 

Dieter Ammann: Pianokonsert

Schweizaren Dieter Ammann (f. 1962) inledde sin bana som jazzmusiker och improvisatör. Då han blev intresserad av konstmusik skrev han in sig som elev på Basels musikakademi. Ammann deltog i mästarkurser ledda av bl.a. Wolfgang Rihm och Witold Lutoslawski. Från och med 1990-talet har han gjort karriär som tonsättare. Hans musik har dirigerats av bl.a. Pierre Boulez, Valerij Gergijev och Peter Rundel. Han har tilldelats flera betydande pris, bl.a. Ernst von Siemens-tonsättarpriset år 2008. År 2018 tilldelades han Schweiziska Musikpriset. I prismotiveringen lyfte juryn separat fram tonsättarens musiks rytmenergi och partiturens fantasifulla klangfärger. 

Ammann skriver sina komplexa partitur utan brådska; han överväger noga alla detaljer. Av denna anledning är hans produktion tillsvidare inte så stor. Tyngdpunkten är på kammarmusik, men Ammann har skrivit även orkesterverk. 

Pianokonserten är skriven på beställning av BBC:s symfoniker, Bostons symfoniker, Konzerthaus Wien, festivalen i Lucerne, Münchens filharmoniker och Taipeis symfoniker. Verket är uruppfört 19.8.2019 i London på BBC:s symfonikers konsert under ledning av Sakari Oramo. Solist var Andreas Haefliger. Ikväll framförs pianokonserten för första gången i Finland. 

Verkets arbetstitel var ”Utan schabloner”. Med detta menar Ammann inte endast att han har velat skapa sin pianokonsert med ett helt öppet sinne, utan också att han inte låtit sig begränsas av de förväntningar som hör till genren. Denna attityd är karaktäristisk för tonsättaren. Enligt honom innehåller pianokonserten förvisso flera traditionella lösningar: solisten framträder som såväl en  individ som orkesterns ackompanjatör, och pianot ger åt orkestern virtuosa impulser som orkestern reagerar på med samma grad av virtuositet. Ammann har dock varit fascinerad av även pianokonsertens ”sceniska” karaktär, alltså av det sätt på vilket solisten ger en rent visuell information om musiken. 

Gustav Holst: Planeterna op. 32

Gustav Holst (1874-1934) hörde till en tonsättargeneration som tog avstånd till ett traditionellt romantiskt uttryck genom att söka inspiration i bl.a. hemlandets folkmusik, främmande kulturer och impressionism. Tillsammans med sin vän Ralph Vaughan-Williams förnyade Holst den brittiska konstmusiken. 

Holst hade en osedvanligt bred uttryckspalett. Han komponerade lättfattliga, populära verk (St. Paul’s Suite för stråkar, 1913) och en klangligt och rytmiskt experimentell modernism (tondikten  Egdon Heath, 1927), men även exotiska landskapsskildringar (sviten Beni Mora, 1910, baserad på nordafrikanska melodier) och arkaiska, mystiska visioner (The Hymn of Jesus för körer och orkester, 1917). Holst var en bokmal som läste inte bara skönlitteratur och poesi utan också bl.a. historia och indisk filosofi. Han var intresserad av astrologi och roade sig ibland med att skriva horoskop åt sina vänner. 

År 1914 började Holst arbeta på orkestersviten Planeterna (op. 32). Den fullbordades två år senare och fick ett icke-officiellt uruppförande i London hösten 1918 under ledning av Adrian Boult. Det officiella uruppförandet ägde rum i London 15.11.1920 med Albert Coates som dirigent.

Svitens satser har att göra med de antikens gudar som gett namn åt planeterna i vårt solsystem. Musikens karaktär motsvarar gudens. Således är t.ex. krigsguden Mars musik brutal och våldsam, glädjens bringare Jupiters musik extrovert och energisk, och ålderdomens bringare Saturnus musik långsam och tragisk. I Holsts verk finns endast sju planeter eftersom Jorden saknas. (Pluto upptäcktes först år 1930, och är hur som helst numera ”degraderad” till en dvärgplanet.)

Planeterna har ända sedan uruppförandet varit Holsts mest framförda och mest populära verk. Detta  irriterade Holst eftersom han tyckte att han hade skrivit flera verk som var mycket bättre. Han gick dock med på att dirigera sviten på skiva, och det rentav två gånger: den första inspelningen gjordes 1923, den andra 1926. 

Konstnärer

  • Susanna Mälkki

    dirigent

  • Andreas Haefliger

    piano

  • Helsingfors kammarkör

Program

  • 19.00
    Giacinto Scelsi

    Quattro Pezzi su una nota sola

  • Dieter Ammann

    Pianokonsert (ffg i Finland)

  • Paus 25 min

  • 21.00
    Gustav Holst

    Planeterna

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.