Storslagna toner

Fre 02/11/2018 19:00 - 21:00
Biljetter: 37.00-7.00 €

Presentation

I de två stora verkens afton möter Ludwig van Beethovens kvicka skämtande Edward Elgars brittiska stämningar. Kvällens solist är den för HSO:s publik välkända amerikanska pianisten och författaren Jeremy Denk. Domingo Hindoyan har skolats av El Sistema i Venezuela och redan hunnit uppträda i flera internationella musikcentra. Nu gör han sin debut i Helsingfors. 

Domingo Hindoyan
Domingo Hindoyan (f. 1980) är en av de många unga dirigenter från Venezuela som börjat erövra världens konserthus. I likhet med Christian Vásquez, Diego Matheus, Rafael Payare och Gustavo Dudamel har även Hindoyan studerat på El Sistema, musikskolan som grundades av José Antonio Abreu (1939-2018). Hindoyans far var musiker och modern jurist. Han spelade violin före han började studera dirigering vid Geneves Haute Ecole de Musique under ledning av Laurent Gay. Som medlem av Allianz-försäkringsbolagets dirigentakademi fick han år 2012 chansen att assistera Esa-Pekka Salonen och Andrew Davis vid Londons filharmoniker och The Philharmonia Orchestra. 
Hindoyans karriär har avancerat med stormsteg. Efter tre år som Daniel Barenboims assistent vid Staatsoper Berlin har han fått dirigera flera produktioner i samma hus, bl.a. Våroffer, Verdis La Traviata och Puccinis La Bohème. Han har dirigerat produktioner på även Dresdens opera och Lyric Opera of Chicago. Säsongen 2017/18 debuterade han på Metropolitan med Kärleksdrycken. 
Hindoyan vill förvisso vara mera än enbart en operadirigent. ”Jag är en professionell violinist och har rötter i den symfoniska musiken”, har han berättat på Deutsche Welle. ”Då jag kom till Europa hade jag redan spelat alla symfonier av Brahms, Beethoven och Mahler. Jag tänker fortsätta på samma linje.” Han har dirigerat flera betydande orkestrar inklusive Petersburgs filharmoniker, Frankrikes nationalorkester och Frankrikes radios orkester. Från och med hösten 2019 är han Polens nationella radios symfoniorkesters första gästdirigent. 
Följ Domingo Hindoyan på Twitter: @DgarciaHindoyan
 
Jeremy Denk
Gertrude Stein lär ha sagt: ”Genialitet kräver tid. Man bör sitta länge stilla utan att göra något alls.” Sant eller ej så stämmer detta inte då det gäller amerikanen Jeremy Denk (f. 1970). Han har blivit geniförklarad redan många gånger, senast år 2013 då han tilldelades MacArthur-stiftelsens Genius-stipendium. 
Denk kallar sig själv för en ”veritabel musiknörd”. Han är såväl pianist som skribent och det var fem före att han inte blivit även naturforskare. Då kemiläraren på universitet råkade höra Denk spela rekommenderade han dock sin elev att noga överväga om kemistudierna var det som verkligen gällde. 
Denk studerade även engelska och litteratur, och i 30-årsålder startade han sin blog Think Denk. I den skriver han om alla möjliga musikrelaterade ämnen både okonventionellt drastiskt och färgstarkt humoristiskt. Numera skriver han för The New Yorker, The Guardian, The New York Times och The New Republic. Think Denk arkiveras i kongressbibliotekets nätsamling. Denk har dessutom skrivit librettot till Steven Stuckys opera Classical Style: an Opera (of Sorts).
Beethovens första pianokonsert har Denk spelat flera gånger, bl.a. i New York under ledning av Esa-Pekka Salonen. Han eftersträvar också att bringa nytt liv i solorecitaltraditionen, vilket i Denks fall innebär att han ger 2-3 konsertuppträdanden i veckan. Visst har även genier fullspäckade tidtabeller. 
Följ Jeremy Denk på Twitter: @JeremyDenk
 
Ludwig van Beethoven: Pianokonsert nr 1 C-duri opus 15
Ludwig van Beethoven (1770-1827) blev tidigt känd som ett musikaliskt underbarn. Man profeterade att han skulle bli en ny Mozart. Efter att Beethoven år 1792 flyttat till Wien för att studera för Joseph Haydn blev han berömd som en skicklig pianist och en bländande improvisatör som krossade alla medtävlare. Naturligtvis komponerade han flera verk åt sig själv i vilka han kunde visa upp sitt kunnande. Till dem hör två pianokonserter (C-dur, opus 15, och B-dur, opus 19). 
C-durkonserten fullbordades år 1795 och uruppfördes i Wien i december samma år. Våren innan hade Beethoven redan uruppfört sin B-durkonsert. Till år 1800 hade han reviderat bägge verken. Eftersom C-durkonserten trycktes först fick den ordningsnumret 1. Verken är sinsemellan smått olika och återspeglar den unga tonsättarens olika sidor. B-durkonserten präglas av det egensinne och det explosiva temperament vi oftast förknippar med Beethoven. C-durkonserten däremot är ett i Mozarts anda format, klassiskt hållet verk. 
Detta innebär inte att alla samtida genast begrep sig på musiken. Då den tjeckiska tonsättaren och pianisten Jan Václav Tomášek hörde Beethoven spela sin C-durkonsert i Prag år 1798 anmärkte han: ”Jag beundrade hans kraftfulla, bländande spel, men det undgick mig inte hur ofta musiken på ett väldigt vågat sätt hoppade över från en melodi till en annan… Publiken blir ofta omskakad, och ofta på ett väldigt överraskande sätt… Han ser ut att favorisera det tämligen besynnerliga…”
I den första satsen (Allegro con brio) finner man en såväl avslappnat militärisk - tack vare trumpeter och puka - som lyriskt sjungande anda. Solokadensen existerar i tre sinsemellan olika versioner. Den andra satsen (Largo) kan föra tankarna till en operaaria. Den sista satsen (Allegro scherzando) är ett fartfyllt, skämtsamt rondo.
 
Edward Elgar: Symfoni nr 1 Ass-dur opus 55
Under de första åren av sin tonsättarbana upplevde Edward Elgar (1857-1934) flera motgångar. Hans musik väckte inget större intresse riktigt någonstans, och han tvingades arbeta som lärare och violinist på grund av konstanta penningbekymmer. Allt förändrades år 1899, då orkesterverket Enigma-variationer fick ett storartat mottagande. Oratoriet Gerontius dröm (1900) och marschen Pomp and Circumstance no 1 (1901) blev nya succéer. Då Elgar år 1907 började arbeta på sin första symfoni (Ass-dur, opus 55) var han internationellt berömd, och hade ett par år tidigare blivit adlad. 
Den första symfonin uruppfördes i Manchester den 3.12.1908 av Hallés orkester. Dirigent var Hans Richter, som verket är tillägnat. Symfonin blev en enorm framgång. Under det kommande året spelades den inte endast runtom England utan även utomlands, inklusive i Förenta staterna. 
Enligt Elgar återspeglar hans symfoni ”mänskliga erfarenheter” och ”en massiv framtidstro”. Verkets optimistiska grundton passade tidsandan perfekt, vilket är en delförklaring till att det blev så populärt. Då Elgars musik senare föll ur modet berodde det på att världen hade förändrats. Framförallt efter andra världskriget förknippades Elgar med brittisk imperialism och naiv självgodhet. Men om man närmar sig den första symfonin ur ett rent musikaliskt perspektiv inser man att det rör sig om ett mästerverk skapat med en stor teknisk skicklighet och melodisk fantasi. 
Det finns fyra satser. Den första öppnar med en långsamt marscherande introduktion (Andante. Nobilmente e semplice) som överraskande ersätts av ett livfullt Allegro. Den andra satsen är ett nervöst scherzo (Allegro molto) som utan paus går över i Adagiot. Finalen (Lento-Allegro) kulminerar i en monumental repris av den första satsens introduktions tema.

Konstnärer

  • Domingo Hindoyan

    dirigent

  • Jeremy Denk

    piano

Program

  • 19.00
    Ludwig van Beethoven

    Pianokonsertto nro 1

  • 21.00
    Edward Elgar

    Symfoni nr 1

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller via länken
http://shop.ravintolamaailma.fi/musiikkitalo. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.

Mera musikenergi

Charles Ives gåtfulla fråga och Edward Elgars Enigma-variationer – denna konsert handlar sannerligen om mysterier. Tonsättare-DJ Mason Bates violinkonsert kombinerar klubbmusik med symfonik, och har någonting gemensamt med Einojuhani Rautavaaras Fantasi, nämligen solisten. Båda verken är skrivna åt Anne Akiko Meyers. 

Fre 14/12/2018
19:00

Aaron Copland skildrade de amerikanska pionjärernas enkla liv på landsbygden i ett verk som från början var en balettmusik med koreografi av Martha Graham. Paavali Jumppanen är känd för tolkningar som går på djupet. Nu leder han en upptäcksfärd in i Brahms tidiga pianokonsert. Konserten öppnas av Sean Shepherds färska verk i vilket abstrakta målningar får en klingande dräkt.

Fre 30/11/2018
19:00

Erich Korngold var filmmusikens pionjär och vinnare av två Oscar-statyetter. Efter kriget återvände han från den vita duken till konsertestraderna för att bevisa att han inte hade tappat stinget. Och voilá: publik och kritiker föll i farstun för violinkonserten som kombinerar senromantik med filmmelodier. I Helsingfors är verkets solist den hyllade amerikanska violinisten Stefan Jackiw.

Fre 16/11/2018
19:00