Orkestermusik som historien glömt

Konst- och musikfältet bedömer ständigt sitt arv på nytt. Vems historier och röster hörs på konserter? Vilken musik framförs och vad berättar den? Vilka historier förmedlar musiken? Vad är det vi inte fått höra? 

Dylika frågor har gett upphov till Helsingfors stadsorkesters projekt Orkestermusik som historien glömt (HUOM – Historian unohtamat orkesterimusiikit). Forskningsföreningen Suoni rf:s, Helsingfors universitets och Konstuniversitetets forskningsprojekt Musikforskare i samhället och Tonernas döttrar har deltagit i planeringsarbetet. I samarbete med ett omfattande nätverk lyfter Helsingfors stadsorkester fram finländska orkesterverk som har hamnat i skymundan. 

Notmaterialet för de musikaliskt intressanta verk som hittas i samband med projektet  redigeras. I projektets början är fokus på kvinnliga tonsättare. Den historiska bilden av deras insats kräver en akut uppdatering eftersom deras arbete är okänd för många. En mångstämmigare bild av historien berikar musikarvet och skapar en bestående framtid. 

Konstnärligt arbete, forskningsarbete, kommunikationsverksamhet och notredigering är mångsidigt representerat i projektets breda nätverk. Till nätverket hör såväl universitet, arkiv och bibliotek, forsknings- och musikföreningar som musikförläggare.

Till det konstnärliga arbetet hör s.k. läsdagar då Helsingfors stadsorkester spelar igenom historiska orkesterverk som antingen aldrig blivit framförda eller inte har framförts på minst 70 år. Noterna renskrivs för genomspelningen, och verken bandas in för projektets eget bruk. De mest intressanta verken övas in och får en plats i stadsorkesterns repertoar. 

Renskrivna noter görs tillgängliga av projektets samarbetspartners. De verk som projektet lyfter fram publiceras av Fennica Gehrman i en egen publikationsserie. Den första notutgåvan är Siri Branders Elegie (1894). Verket framfördes för första gången sedan sitt uruppförandeår på HSO:s konsert i början av mars. Fennica Gehrman avräknar en del av verkens försäljningsintäkter för projektets kommande utgifter för forskning och renskrivning av noter. 

Projektets musikvetenskapliga del tar fasta på att synliggöra en tidigare marginaliserad orkestermusik och dess skapare. Musikvetenskap tillämpas i även orkesterarbetet, konsertplaneringen och publikarbetet.

I samarbete: 
Helsingfors stadsorkester 
Helsingfors universitet, Konstforskning & musikvetenskap 
Fennica Gehrman 
Nationalbiblioteket
Music Finland 
Musikforskare i samhället - forskningsprojektet 
Konstuniversitetets Sibelius-Akademi  
Konstuniversitetets Historieforum 
Forskningsföreningen Suoni rf 
Sibeliusmuseum 
Finska Litteratursällskapet  
Finlands Musikarv rf 
Finlands Symfoniorkestrar rf 
Tonernas döttrar- forskningsprojektet