HUOM-projektets forskningsarbete

Vilka är Helene Schjerfbecks, Minna Canths och Dora Jungs systrar i tonkonsten? Det är en fråga som besvaras i Historian unohtamat orkesterimusiikit (HUOM, på svenska Historiens förglömda orkestermusik), ett projekt i vilket musikvetenskaplig forskning lyfter fram finländska tonsättarkvinnor ur arkivens gömmor så att Helsingfors stadsorkester kan framföra deras musik. Projektet ger ny information om tonsättarna och berättar vilken betydelse deras musik har för vår egen tid.

Projektet kartlägger även andra av maktstrukturer tystade och bortglömda musikverk. Att lyfta fram dem ger en sannare och mångsidigare bild av musikkulturen, konstfältet och samhället såväl i det historiska förflutna som i nuet. Forskningens kärna utgörs av ett samarbete mellan vetenskap och konst. Musiktraditionen uppfattas som en kulturförnyande kraft som bidrar till att forma en mera ansvarsfull morgondag.

HUOM utgör en del av två stora musikvetenskapliga forskningsprojekt: Tonernas döttrar och Musikforskare i samhället.

Tonernas döttrar

Tonernas döttrar är det första forskningsprojektet i vilket man brett och systematiskt går igenom arkiv på jakt efter historiska finländska tonsättarkvinnor. Enbart mellan åren 1850 och 1950 har det funnits minst hundra komponerande kvinnor i Finlands musiks historia. 

Majoriteten av dem komponerade annat än orkestermusik. I gruppen finns dock även de som skrev orkestermusik som kan framföras i samband med HUOM-projektet. Flera av dessa verk har aldrig spelats tidigare, eller lämnats ospelade i 50-150 års tid. Många på sin tid relativt ofta framförda kompositioner - exempelvis Ida Mobergs och Betzy Holmbergs symfonier, Ingeborg von Bronsarts pianokonsert, Agnes Tschetschulins orkestersånger och en balett av Heidi Sundblad-Halme - är försvunna. Även om vi inte kan finna partituren är inte jakten på dem fruktlös. Vi kan finna annat relevant material och stöta på nya, viktiga uppgifter. Det råder ingen brist på musik att lyfta fram.

Till frågan om hur ”finländska” tonsättarna är ställer vi oss, i enlighet med forskning i migration och transnationalism, möjligast obundet, öppet och inklusivt. Flera av de tonsättare som tas upp i projektet gjorde en internationell karriär i Norden och på andra håll i Europa. De talade flera olika språk och hade en mångskiftande kulturbakgrund. Även i denna mening har kunskap om deras liv och verk betydelse för vår bild av Finlands musik förr och nu.

Musikforskare i samhället

Musikforskare i samhället [LÄNKEN: https://www.suoni.fi/musiikintutkijat-yhteiskunnassa] är ett forskningsprojekt som främjar jämlikhet, jämställdhet och diversitet i finländsk musikkultur. Grundtanken är att samarbeta med musikfältet på ett sådant sätt att forskningsarbetet har en synlig och praktisk effekt på kulturlivet i form av exempelvis konsertplanering, publiksamarbete, notutgivning och musikundervisning.

Båda forskningsprojekten är startade av Forskningsföreningen Suoni rf [LÄNKEN: https://www.suoni.fi/tietoa-suonista] och utgör samtidigt samarbetsprojekt med Helsingfors universitets avdelning för Konstforskning & musikvetenskap samt Konstuniversitetets Sibelius-Akademi och Historieforum. HUOM-projektets forskningsarbete representerar en historisk, samhällelig och aktivistisk - dvs. kritisk, praxisorienterad och reforminriktad - musikforskning. Den eftersträvar att utveckla kreativa samarbetsformer med aktörer inom vetenskaps-, konst-, arkiv- och kulturarvssektorn. Projektet har även som sitt mål att göra den klassiska musikens kultur livskraftig för 2020-talet och framtiden.

Forskningen i HUOM-projektet leds av biträdande professor Susanna Välimäki (Helsingfors universitet). I Tonernas döttrar-projektet samarbetar Välimäki med forskardoktor Nuppu Koivisto (Konstuniversitetet) och flera samarbetspartners. För tillfället pågår ett omfattande vetenskapligt och konstnärligt arbete i inte endast Finland för att aktivt lyfta fram musik av kvinnor och andra i historieskrivning och konsertprogram diskriminerade människogrupper.
 

Läs mera (på finska) om historiska finländska tonsättarkvinnor i projektets samarbetspartners, Nationalbiografins artiklar:

Ingeborg von Bronsart
https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/10154

Ida Moberg
https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/10166

Heidi Sundblad-Halme
https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/10169

Agnes Tschetschulin
https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/9090

Säveltävien naisten elämäkerrat esille – Uusi tieto muokkaa sekä historiakuvaamme että tulevaisuutta
http://neba.finlit.fi/blogi/saveltavien-naisten-elamakerrat-esille-uusi-tieto-muokkaa-seka-historiakuvaamme-etta-tulevaisuutta/

I forskningsarbetet använda arkiv (urval)

Helsingfors stadsarkiv
Helsingfors stadsorkesters notbibliotek
International Music Score Library Project (IMSLP)
Österreichische Nationalbiliotek
Nationalarkivet
Nationalbiblioteket
Riksarkivet (RA)
Kungliga biblioteket (KB)
Kungliga Musikaliska Akademien (KMA)
Sibelius-museet 
Suomalaisen Kirjallisuuden Seura
Svenska Litteratursällskapet i Finland
Konstuniversitetets arkiv
Konstuniversitetets Sibelius-Akademis bibliotek
Åbo Akademis manuskriptsamlingar
 

FOTO: Museovirasto / Helsingin Naisorkesteri, kapellimestarina orkesterin perustaja Heidi Sundblad-Halme