Bleckblåsarna
Till sin utgångspunkt är bleckblåsmusikerna, precis som träblåsmusikerna, alltid solister. Bleckblåsarnas partier fördelas i sektionsspel och solon. På grund av den glansfulla klangen och det bärande ljudet är bleckblåsarna ofta reserverade för väldigt speciella musikögonblick. Ofta frågas vad bleckblåsaren gör då han inte har något att spela. Svaret är att bleckblåsaren förstås lyssnar på musiken och andligen förbereder sig för när han nästa gång skall spela.
Hornmusikerna eller valthornisterna bildar en egen tät sektion uppbyggd av par. På grund av den klara klangen och det breda registret är valthornen både trä- och bleckblåsinstrumentens samarbetspartner. Det krävs kunnande för att ha kontroll över det 6 meter långa röret. I en symfoniorkester finns normalt minst två valthorn, som mest ett tiotal. Valthorn finns i olika storlekar med olika tonhöjd. Hornister kan ibland spela också wagnertubor. För hornen komponeras ofta festliga och högtidliga solon.