Musta tausta

Rytm

Rytm utgör en del av vår vardag. Vi talar om människans rytmsinne. En vecka eller en kropp har en egen rytm, och det har också dygnet, danser och kroppsfunktionerna. Det är ofta rytmen som får oss att leva oss in i musiken.

I musik avser rytm musikens grundpuls, det sätt på vilket musiken fördelas i tid och hur den betonas. En rytm blir levande och betydelsefull då man betonar dess olika slag på olika sätt. VI känner fenomenet från tal: det är svårt att förstå ett ord som uttalas med fel rytm eller fel betoning. Det har konstaterats att ett gott rytmsinne är förknippat med en god läsförmåga och konsten att lära sig språk.

[video:https://www.youtube.com/watch?v=JZgx_j5LjOw align:center]

Rytm under renässanssen
Under renässansen är musikens rytm nära anknuten till polyfoni, mångstämmighet. Då många melodier samtidigt klingar på varandra i olika stämmor har de ofta en egen, självständig rytm. Därför kan man kanske inte alltid uppfatta alla stämmors gemensamma rytm, och det går inte att slå musiken i till exempel tre eller fyra. I musiken dominerar inte en rytm utan en gemensam plus som alla följer.

Rytm under barocken
Under barocken etablerades bruket att räkna takter, med andra ord kan barockmusik räknas gå i exempelvis tre eller fyra. Barockorkesterns enhetliga rytmiska och harmoniska bas skapades av en basso continuo -grupp.

Rytm under klassicismen
Då man övergav basso continuo för att istället skriva ut harmoni- och basstämmorna förändrades orkesterackompanjemangets karaktär. Man eftersträvade ett tydligt, naturligt och enkelt uttryck. Enskilda stämmor möjliggjorde en mera exakt och detaljerad behandling av rytmen. I orkesterackompanjemangen märktes detta till exempelvis i att mellanstämmorna fick fungera som en rytmisk ryggrad ovanför basens linje. Harmonin vävdes in i den rytmiska grundpulsen mellan melodilinjen och baslinjen

Rytm under romantiken
Rytmerna blir allt komplexare. Tempot blir extremt på alla sätt: ett långsamt tempo är mycket långsamt, ett snabbt mycket snabbt. Musikutbildningen utvecklas, vilket gör det möjligt för virtuoser att kunna spela allt snabbare och mera komplicerade rytmer.

Rytm under impressionismen
I impressionistisk musik blev rytmen komplicerad. Samma rytmiska motiv kan användas för att skapa en rytmisk väv i vilken det inte alltid är lätt att urskilja taktslagen. Man använder sig av rytmiska fragment som upprepas och upprepas.

Rytm under ekspressionismen
Formens och harmonins frigörelse påverkade rytmen. Rytmen blev ännu mera komplex och oregelbunden än förr och innehåller dessutom ofta rikliga tempoväxlingar.

Rytm under vår tids musik
Maskiner och en tradition av att spela komplicerade rytmer möjliggör såväl en minimalistisk rytmbehandling som ytterst komplicerade rytmlandskap. Serialism, slump och polyrytmik utgör en viktig del av vår tids musik. Rytmen kan också vara obestämt definierad, till exempel i form av larm.

 

Musikens element
Musikens tidsperioder