Musiikkia pähkinänkuoressa

Musiken i ett nötskal

Välkommen till den första delen i helheten Lär dig att lyssna på klassisk musik! Musik från olika tider klingar olika. I denna del tar vi oss en titt på vad som är typiskt för olika tiders musik. Bekanta dig med musikexempel, tonsättare och instrument.
Musikens tidsperioder

Valitse aikakausi, josta haluat tietää lisää. Suosittelemme aikakausien läpikäymistä kronologisessa järjestyksessä - näin selviää, kuinka mennyt vaikuttaa uuteen!

  • Renessanssi
    Palestrina - O magnum mysterium
    Giovanni Pierluigi da Palestrina - O magnum mysterium
    Lumen valo, vocal ensemble.
    Sigillum 2010.
    1400-1600

    Renässansen

  • Barokki
    Helsingin barokkiorkesteri: Johan Agrell: Sinfonia A-duuri. Aeolus.
    1600-1750

    Barocken

  • Klassismi
    Ludwig van Beethoven - Symphony No. 5 - 1. Allegro con brio
    Ludwig van Beethoven: Sinfonia nro 5
    Wiener Philharmoniker. Simon Rattle, kapellimestari.
    EMI Classics 2003.
    1750-1820

    Klassicismen

  • Romantiikka
    Jean Sibelius: Sinfonia nro 1
    Jean Sibelius: Sinfonia nro 1
    Helsingin kaupunginorkesteri. Leif Segerstam, kapellimestari.
    Ondine 2002.
    1820-1910

    Romantiken

  • Impressionismi
    Claude Debussy: La mer
    Claude Debussy: La mer - Osa 2 Jeux de vagues.
    Berliner Philharmoniker. Simon Rattle, kapellimestari.
    EMI 2005.
    1890-1920

    Impressionismen

  • Ekspressionismi
    Arnold Schönberg: Herzgewächse
    Arnold Schönberg: Herzgewächse op. 20 (1911)
    Anu Komsi, sopraano. Reija Bister, harppu. Emil Holmström, harmoni. Ilmo Ranta, celesta.
    Alba Records 2011.
    1910-1930

    Ekspressionismen

  • Nykyaika
    Einojuhani Rautavaara - Angel of Light - 1. Tranquillo
    Einojuhani Rautavaara: Sinfonia nro 7 "Angel of Light"
    Helsingin kaupunginorkesteri. Leif Segerstam, kapellimestari.
    Ondine 1996.

    Vår tids musik

Musiikin elementit
Musiikkia voi tarkastella erilaisten elementtien kautta. Musiikissa ne ovat rytmi, melodia, harmonia, muoto, sointiväri ja dynamiikka. Tutustu elementteihin tässä. Myöhemmin vertailemme musiikkia eri aikakausilla näiden elementtien kautta.

Rytm

Rytm utgör en del av vår vardag. Vi talar om människans rytmsinne. En vecka eller en kropp har en egen rytm, och det har också dygnet, danser och kroppsfunktionerna. Det är ofta rytmen som får oss att leva oss in i musiken.

Melodi

En melodi kan klinga envist i örat i en hel dag. Vi nynnar ofta på melodier ur sånger som är bekanta för oss. Melodier får oss också att minnas för oss betydelsefulla ögonblick.

Harmoni

Harmoni symboliserar balans och ro mellan olika ting. I musiken utgör harmonin grund för melodin, är dess ackompanjemang. En harmoni kan också vara konfliktfylld och ofta laddad med spänning och tryck. Då en harmonisk spänning finner sin upplösning sker det på ett belönande sätt.

Form

Vardagen är fylld av former och strukturer. Vi känner lätt igen en sko, en blomstervas eller en stol på basen av formen. Om vi hör ordet skola vet vi vad det är för en byggnad det handlar om. Kompositioner har på precis samma sätt sina egna formtyper och strukturer.

Klangfärg

Ögat är vant att iaktta färger. På morgonen är himlen annorlunda än mitt på dagen. En människans ansikte kan vara blekt, soligt eller dystert. Färger kan uppfattas även genom att lyssna. Ibland är musikens viktigaste budskap att försöka säga vad som är klart, mjukt eller mörkt.

Dynamik

En människa kan tiga, tala tyst, tala vanligt eller ropa. Meningen i det som sägs är beroende av röstens styrka, alltså dess dynamik. Att växla mellan olika dynamiska styrkor är ett av musikens mest betydande uttrycksmedel.