Vår tids musik

Före kriget hade expressionismen gjort de 12 tonerna jämbördiga och organiserat dem. I Europa efter kriget började man fundera hur även andra av musikens element skulle kunna organiseras. Under 1940-och 50-talet tog Darmstadtskolan fasta på modernismens utmaningar. I serialismen organiserades musikens olika variabler på samma som noterna. Aleatoriken blev ett motdrag till den seriella musikens förutbestämda karaktär, musikern fick välja och därmed påverka slutresultatet. Som en motreaktion till allt nytt och komplicerat föddes minimalism och neoklassicism. Dessa musikstilar utgick från enkelhet och äldre musikformer. I samband med att tekniken utvecklades föddes elektronmusik och spektralmusik. Det musikaliska tänkandet utvidgades: istället för en enda ton användes ett fält av toner, och man utnyttjade utommusikaliska ljud såsom larm. Man började också göra bruk av mikrointervall. Eftersom de finns många sätt att skapa musik med hjälp av många olika tekniker blir det omöjligt att ha för alla gemensamma regler.