Presentation

Pekka Kuusisto lockar en dåsande faun och andra mytiska gestalter med en impressionistisk klangdräkt till konsertsalen.

Vi fortsätter att fira instrumentens drottning. Tonsättare Nico Muhly och organist James McVinnie är goda vänner som delar en kärlek till den engelska renässansmästaren Orlando Gibbons musik. Muhly skapade sin konsert utgående från en sång av deras gemensamma favorittonsättare. Pekka Kuusisto har lockat en dåsande faun och andra mytiska gestalter med en impressionistisk klangdräkt till konsertsalen.



En fauns eftermiddag

En fauns eftermiddag (1894) är ett endast 10 minuter långt verk men det har en desto mera vägande musikhistorisk betydelse. Om man vill komprimera Claude Debussys (1862–1918) musik till fyra takter lönar det sig att ta fasta på En fauns eftermiddags flöjtsolo som först tyngdlöst glider ner, sedan upp och till sist smälter samman med harpa och orkester. Författaren och kritikern Paul Griffiths har gått ett steg längre: enligt honom utgör detta korta flöjtsolo hela den moderna musikens födelseögonblick. 

En fauns eftermiddag skulle bli ett orkesterverk i tre satser inspirerat av Stéphane Mallarmés dikt med samma namn från år 1875. Debussy komponerade dock aldrig satserna Mellanspel och Parafras-final. Det vi har kvar är förspelet till faunens eftermiddagssyssla som går ut på drömmerier kring de bedårande nymferna. Fantasierna besannas aldrig, faunen sjunker tillbaka in i sin drömvärld. Drömsk är även musiken: varje ny sak liksom bara glider in, utan brådska, och smälter som i ett dis ihop med vad som sagts tidigare. Detta drag blev Debussys stils typiska kännetecken. 

Förutom tonarterna rubbade Debussy det strikt rytmiska och fyrkantigt strukturella tänkandet. En fauns eftermiddag är långt ifrån atonal eller komplett tonartslös, men tack vare detta verk förlorade en konventionell harmoni och normala upplösningar av dissonanser så småningom sin betydelse. Kritikerna talade om impressionism, en term de hämtat från bildkonsten. Debussy höll inte alls med om detta - men som känt gjorde han det förgäves. 


Maurice Ravel: Gåsmor

Av de två stora franska tonsättarna i sekelskiftet 1800-1900 var det Maurice Ravel (1875–1937) som i många avseenden var den mera traditionella. För eget syfte gjorde Claude Debussy sitt allt för att störta wagnerianska maktstrukturer, reformera harmoniuppfattningen och förnya musikaliska former. Ravel däremot gjorde något nytt av det gamla. Han var en nostalgiker som skrev valser trots att de inte var på modet och imiterade barockstilen före det blev en allmän trend. Det som förenar Ravels källor är att de bevisligen hade tålt tidens tand. Det rörde sig om klassiker. 

Klassiker är även berättelserna i Gåsmor (1910): gamla folksagor som hade samlats i bokform av bland annat bröderna Grimm, Madame dAlnoy och Charles Perrault. Senare byggde Walt Disney sitt filmimperium utgående från samma material. Gåsmor var från början en svit i fem satser för piano fyrhändigt. Ravel tillägnade sviten några av sina vänners barn. Två år senare utvidgade han  musiken med en uvertyr och ett par mellanspel och skapade en 30 minuter lång balett för orkester. Orkesterversionen med fem satser har blivit ett av Ravels mest framförda verk. Balettversionen får man däremot höra mycket sällan.

Scenerna i Gåsmor äger rum i Prinsessan Törnrosas sömn. Uvertyren för oss till den förtrollade trädgården och vi skymtar redan de gestalter som vi snart får möta. I den första och andra scenen får vi se den förtrollade sländan och Prinsessan Törnrosa som försjunker i en hundraårig sömn omgiven av sina goda feer. I den tredje scenen grälar Skönheten och Odjuret. Deras förhållande är      i vågskålen. Men Odjuret övertygas om att Skönheten älskar honom och förvandlas då till den stiliga man han hela tiden var under sitt yttre. Den fjärde scenen handlar om hur Tummeliten leder timmermannens sju barn ut ur skogen. Tummeliten märker att de gått vilse: de brödsmulor han hade strött ut för att hitta tillbaka har blivit uppätna av fåglarna. 

Den femte scenen, som utgör en av balettens höjdpunkter, bygger på en berättelse av Madame d’Alnoy och handlar om en prinsessa som har förtrollats och blivit en fuling. Enda sättet att bryta förtrollningen är att resa långt bort till Pagodernas land, till det mystiska Kina. En trumpet signalerar att vi åter befinner oss i den förtrollade trädgården. Det är morgon, fåglarna kvittrar och Prinsen väcker Prinsessan Törnrosa från sin sömn. Vår resa i drömmarnas värld är avslutad. 

Violin 1
Pekka Kauppinen 
Jan Söderblom 
Eija Hartikainen 
Katariina Jämsä 
Maiju Kauppinen 
Elina Lehto 
Jani Lehtonen 
Kalinka Pirinen 
Petri Päivärinne 
Satu Savioja 
Elina Viitasaari 
Totti Hakkarainen
Angeles Salas Salas
Emma Vähälä
Sirkku Helin
Marie Stolt

Violin 2
Anna-Leena Haikola 
Kamran Omarli 
Teija Kivinen 
Heini Eklund 
Maaria Leino
Teppo Ali-Mattila
Eva Ballaz
Liam Mansfield
Siiri Rasta
Krista Rosenberg
Terhi Ignatius
Harry Rayner
Virpi Taskila
Mathieu Garguillo

Viola
Torsten Tiebout 
Petteri Poijärvi 
Lotta Poijärvi
Aulikki Haahti-Turunen
Kaarina Ikonen
Tiila Kangas
Ulla Knuuttila
Carmen Moggach
Hajnalka Standi-Pulakka
Liisa Orava
Aida Hadzajlic
Tuukka Susiluoto

Cello
Lauri Kankkunen 
Beata Antikainen
Basile Ausländer
Mathias Hortling
Veli-Matti Iljin
Jaakko Rajamäki
Ilmo Saaristo
Saara Särkimäki
Aslihan Gencgonül
Fransien Paananen

Bass
Ville Väätäinen 
Tuomo Matero
Paul Aksman
Eero Ignatius
Venla Lahti
Akseli Porkkala
Eero-Kalle Bergman
Teemu Kauppinen
Flute
Elina Raijas 
Niamh Mc Kenna
Päivi Korhonen

Oboe
Hannu Perttilä
Jussi Jaatinen
Paula Malmivaara

Clarinet
Osmo Linkola 
Heikki Nikula
Laure Paris

Bassoon
Markus Tuukkanen
Erkki Suomalainen

Horn
Ville Hiilivirta
Jonathan Nikkinen
Sam Parkkonen
Ingrid Aukner

Trumpet
Thomas Bugnot 
Mika Tuomisalo
Pasqual Llopis Diago

Trombone
Valtteri Malmivirta 
Anu Fagerström
Teppo Alestalo

Tuba
Cornelius Jacobeit

Timpani
Tomi Wikström 

Percussion
Mikael Sandström 
Xavi Castelló Aràndiga
Pasi Suomalainen
Alex Martin Agustin

Harp
Bengi Canatan
Saara Olarte

Keyboard
Mirka Viitala

Konstnärer

Pekka Kuusisto
dirigent
James McVinnie
orgel

Program

    19:00
    Claude Debussy
    En fauns eftermiddag
    Nico Muhly
    Register, konsert för orgel och orkester (ffg i Finland)
    Paus
    20:30
    Maurice Ravel
    Ma mére L'Oye, Gåsmors sagor, balett
Serie III
Musiikkitalo Concert Hall
Pekka Kuusisto
James McVinnie
Claude Debussy
En fauns eftermiddag
Nico Muhly
Register, konsert för orgel och orkester (ffg i Finland)
Paus
Maurice Ravel
Ma mére L'Oye, Gåsmors sagor, balett