Mahler planerade länge hurdan den första symfonin skulle bli. Verket bjuder på naturkänsla, lantliga danser och en final i vilken stormen går över i ljus.
BBC:s filharmonikers första gästdirigent Anja Bihlmaier står än en gång framför Helsingfors stadsorkester. Mahlers symfoni kan exemplifiera Bihlmaiers tankar om dirigentens arbete: ”Musik handlar om känslor. Vår uppgift är att tolka hela den storartade repertoaren så fängslande som möjligt.”
Tonsättare Karl Amadeus Hartmanns politiska syn stod i vägen för vägen till konsertestraderna i det nationalsocialistiska Tyskland. Concerto Funebre skrevs i de ruvande stämningar som förebådade andra världskriget. Violinist Veronika Eberles internationella karriär startade år 2006 då Sir Simon Rattle bad henne bli Berlins filharmonikers solist på påskfestivalen i Salzburg.
Gustav Mahler: Symfoni nr 1 D-dur ”Titan”
Numera är Gustav Mahlers position som en av musikhistoriens absolut mest betydande tonsättare en självklarhet. Under Mahlers livstid var situationen en annan. Han var uppskattad som kapellmästare, men som tonsättare bemöttes han ofta med glåpord. Han uppfattade världen som kaotisk, och tonsättarens uppgift var att framställa detta på ett möjligast direkt sätt. I Mahlers musik klingar grällt motsatta element: en högtidlig koral följs av en stampande marsch, banal cafémusik bryts av att ett melodiskt adagio. Mahlers ohämmade estetik fick gensvar först efter andra världskriget, och idag intresserar den fortsättningvis nya tonsättargenerationer, forskare och lyssnare.
Mahler började komponera sin första symfoni på 1880-talet. Han var dock inte på det klara med om verket var en symfoni, och vid uruppförandet i Budapest år 1889 kallade Mahler verket för ”Symfonisk dikt”. Härefter blev titeln Der Titan, efter Jean Pauls roman med samma namn. Först 1896 döpte tonsättaren verket till Symfoni 1. Kompositionen hade från början fem satser, men Mahler tog senare bort den andra satsen Blumine.
Före uruppförandet hade Mahler till en vän anmärkt att verket innehöll ett och annat som säkert skulle göra lyssnarna förvirrade. I verket klingar redan Mahlers ”maximala” estetik i all sin brokighet. Vid sidan om ekon av Beethoven och Schubert innehåller musiken drag som snarare hänvisar till 1900-talets modernism än senromantiken. Verket innehåller även teman ur Mahlers sångcykel En vandrande gesälls sånger. Symfonin präglas av en ungdomlig optimism och en panteistisk naturkänsla.
Mahler beskrev den första satsen som naturens uppvaknande. I musiken hörs fågelsång och militärkårens fanfarer. Den andra satsen är ett raskt scherzo med drag av folkdans. Trion är idyllisk.
Den tredje satsen är en sorgmarsch vars huvudtema är en mollversion av den kända Broder Jakob-melodin.
Den tredje satsen är en sorgmarsch vars huvudtema är en mollversion av den kända Broder Jakob-melodin. Satsen har inspirerats av en karikatyr i vilken skogens djur för jägarens lik till sin grav. Huvudtemat spelas vanligen av en solokontrabas, men enligt tradition skulle den från början ha framförts av hela kontrabasgruppen. Finalen är lidelsefull och passionerad och kulminerat till sist i en festlig D-dur.