Jussi Jaatinen

Musik har alltid utgjort en del av mitt liv. Jag minns inte när jag lärt mig läsa noter, men det har varit redan före jag sådär 3 år gammal lärde mig läsa med hjälp av Kalle Anka. Jag har hunnit spela allehanda instrument: först piano, sedan violin, elbas och valthorn, och, sedan jag var 11, oboe. Oboen valdes förvisso av min far som spelade trumpet i RSO. Han menade att oboespelets nivå i Finland är usel, vi behöver nya talanger. 

Efter olika studieskeden fick jag min första reguljära arbetsplats i Tapiola Sinfonietta år 1989. Men blodet drog till större orkestrar. Till min glädje vann jag HSO:s provspelning våren 1992, och sedan dess har jag hört till HSO:s oboesektion med flera olika vakanser. Sedan 1987 har jag spelat i även kammarorkestern Avanti! 

Eftersom jag till min natur är nyfiken och ivrig att lära mig nytt började jag år 2013 syssla med vetenskap.  Våren 2014 antogs jag till fortsättningsstuderande vid Helsingfors universitet. I november 2023 kulminerade en lång resa i att jag disputerade till filosofie doktor med min mångvetenskapliga avhandling “Stretched tuning. Psychoacoustic, musical, and neurophysiological analyses of the octave enlargement phenomenon.” Jag har för avsikt att vid sidan om mitt orkesterarbete jobba som forskare i främst psykoakustik och hjärnforskning.