Gülistan Ensemble framför verk skrivna av kvinnliga tonsättare verksamma i Istanbul från och med 1600-talet.
Turkiska Gülistan Ensemble är en vokal- och instrumentalensemble som är specialiserad på att framföra musik av Osmanska rikets kvinnliga tonsättare. I Mellanösterns litteratur är rosen och näktergalen metaforer för kärlekshistorier. De uppträder i praktiskt taget all poesi som man tonsatt. I den traditionella osmanska musiken representerar dikterna en rosengård och musiken näktergalens sång.
Det har sagts att den turkiska klassiska musiken har sina rötter i Osmanska rikets (1299-1923) kulturarv. Många verk och upphovsmän har med tiden blivit bortglömda, och samtidigt har de kvinnliga tonsättarna förblivit okända. Från och med slutet av 1700-talet har kompositioner från Osmanska riket kunnat bevaras med hjälp av olika notationsmetoder. Före det har verken gått från generation till generation endast med minnets hjälp.
Musiken utgjorde en del av hovlivet i palatset. Under en mästares ledning kunde tjänstefolk, familjer, både män och kvinnor, lära sig att spela vissa instrument och en viss repertoar. Förutom sultanernas mödrar, fruar och döttrar skolades även tjänarna. En av hovets mest kända kvinnliga tonsättare var Reftar Kalfa som spelade stränginstrumentet tanbur; ordet kalfa i hennes namn alluderar till hennes plats i tjänstefolkets rangskala. Man vet att Refter levde tillsammans med sultan Mehmed IV på 1600-talet. Till de betydande kvinnliga tonsättarna hör även tanburist Dilhayat Kalfa (f. 1737). Dilhayat var verksam under den kulturellt fruktbara tid som kom efter den s.k. tulpaneran och hundratals av hennes kompositioner finns bevarade. Tulpaneran (1718-1730) har karaktäriserats som Osmanska rikets motsvarighet till renässansen. Perioden fick sitt namn efter epokens mest betydande exportvara, tulpanen. Under denna tid var det osmanska imperiet och den västerländska kulturen ömsesidigt intresserade av varandra, något som syntes även i hovens, noblessens och den övriga elitens musikaliska aktiviteter.
De senare årens kvinnliga tonsättares verk utgör exempel på den klassiska osmanska musikens utveckling. I palatsen imiterade kvinnorna de europeiska hovens dräkter och livsstil. Förutom piano studerade de förvisso även orientalisk musik. Sultan Abd-ul-Hamid II:s dotter Münire Hanıms kammarjungfru Leylâ Hanım (1850–1936) tog pianolektioner av mademoiselle Romano, palatsets pianist. Samtidigt studerade Leylâ det turkiska makam-musiksystemet under ledning av Nikoğos och Asdik Aga. Kevser Hanım, en samtida till Leylâ, spelade violin och piano och är känd som tonsättare av Nihavend Longa som uttrycker en växelverkan mellan österländsk och västerländsk musik. Nyare kvinnliga tonsättare är bland annat Tanburi Cemil Beys elev Faize Ergin (d. 1954), Neveser Kökdeş (1904–1962) och Gevheri Osmanoğlu (d. 1980) vars farfar var sultan Abd-ul-Aziz.
Gülistan Ensemble framför verk skrivna av kvinnliga tonsättare verksamma i Istanbul från och med 1600-talet.
Konsertserien Horisont är ett samarbete mellan orkestern och MiklagardArts. Seriens repertoar är sammanställd av Ceyda Berk-Söderblom.
****************
Gül Yazici – sång
Gül Yazici (f. 1970, Istanbul) är känd som en framgångsrik sångerska för Turkiets radio- och televisionsbolag TRT. Hon studerade vid Müjdat Gezen Sanat Merkezi -läroanstalten och har konserterat i sitt hemland och utomlands samt gjort flera skivinspelningar. Yazici är anställd av TRT.
Neva Özgen – kemençe
Neva Özgen (f. 1977) arbetar som biträdande professor vid Istanbuls tekniska högskolas Den turkiska musikens statskonservatorium (ITÜ TMDK). Från och med 2009 har hon arbetat som lärare i kemençe och det turkiska makam-musiksystemet vid Amsterdams konservatorium. Özgen har undervisat vid även Kaliforniens universitet (UC Santa Cruz).
Özgen har samarbetat med flera ensembler, inkluderande Anatolia Ensemble, Montreal Tribal Trio, Atlas Ensemble, Nederlands Blazers Ensemble, En Chordais, Nv/Elect. Voices, Constantinople, Ensemble Variances och Hezarfen Ensemble. Hon har också samarbetat med bland annat Hugh Marsh, Butch Morris, Shujaat Hussain Khan, Deepak Ram, Peter Murphy, Mich Geber, Jean-Guihen Queyras, Kudsi Erguner, Frangiz Ali-Zade, Cihat Aşkın, Javanshir Guliev, Theo Loevendi, Joel Bons, Michael Ellison och Kamran Ince.
År 2001 publicerade Golden Horn Records Özgens debutalbum Legacy. Hennes nyaste album, In the Footsteps of Rumi, är gjord i samarbete med ensemblen Constantinople och utgiven år 2022.
Safinaz Rizeli – kanun
Safinaz Rizeli är född i Ankara. Hon gick i skola i Istanbul och studerade vid ITÜ:s konservatorium 1980–1991. Kanun studerade hon under ledning av professor Ruhi Ayangil och İhsan Özer. Andra lärare har varit Necdet Varol, Nami Şenel, Demirhan Altuğ, Rahmi Sönmezocak och Erol Sayan. I tio års tid arbetade Rizeli som musiker vid TRT Istanbuls radio. Hon har uppträtt på flera album och i flera televisionsprogram. Rizeli har deltagit i internationella musikfestivaler och konserterat jorden runt. Hon har uppträtt i bland annat Berlin Philharmonie. Rizeli har samarbetat med internationellt kända ensembler såsom The King’s Singers, Concerto Köln och Ensemble Sarband. Sedan år 1993 har hon undervisat vid ITÜ:s konservatorium.
Kudsi Erguner – ney
Kudsi Erguner är en av vår tids mest respekterade ney-flöjtister. Hans far var flöjtisten, flöjtlärare Ulvi Erguner. Kudsi Erguner är bosatt i Paris där han studerat musikvetenskap och arkitektur. Han arbetar som musiker, tonsättare, pedagog och författare. Som musikforskare är han specialiserad på indisk, pakistansk och turkisk musik.
Erguner har uppträtt på konserter och deltagit i centrala musikevenemang. Han har samarbetat med flera kända artister och konstnärer, bland annat Peter Brook, Carolyn Carlson, Robert Wilson, Maurice Béjart, Peter Gabriel, Tony Gatliff, Georges Aperghis, Alexandre Desplat, Marcus Stockhausen, Nusret Fethi Ali Khan, Jordi Savall, Ensemble Lycourgous Angelopoulos, New Ensemble, Marc Minkowski, Fazil Say, Mehmet Ulusoy, Bartabas och Sarkis.
Erguner är en förkämpe för osmansk musik och sufimusik. Han har återupplivat slumrande musikaliska traditioner och bidragit till att osmansk musik och sufimusik igen blivit populär i Turkiet. Han har dokumenterat musiktraditioner, spridit kännedom om dem i väst, och säkrat deras ställning som en del av det europeiska kulturarvet. År 2016 utnämndes Erguner till UNESCO Artist for Peace-artist. År 2014 utnämndes han till hedersdoktor vid Bülent Ecevit -universitetet och år 2018 till hedersdoktor vid Skopjes universitet för audiovisuell konst.
Vid sidan om konsertuppträdanden och övriga aktiviteter arbetar Erguner som lärare vid Rotterdams konservatorium och håller mästarkurser i samband med Giorgi Cini-stiftelsens årliga Bîrûn-musikseminarium i Venedig.
PROGRAM
I.
- Rast Peşrev by Reftar Kalfa
Prelude (instrumental) in mode Rast by Reftar Kalfa
- Rast Yürük Semai ̧(Hayal ufkunda uçan binbir renkler) by Neveser Kökdeş
Song in mode Rast by Neveser Kökdeş (A thousand colors flying towards the imaginary horizon)
- Mahur Aksak Şarki̧ (Bahar pembe beyaz olur) by Neveser Kökdeş
Song in mode Mahur by Neveser Kökdeş (Spring turns pink and white)
- Rast Saz Semaisi by Reftar Kalfa
Prelude (instrumental) in mode Rast by Reftar Kalfa
II.
- Müstear Curcuna Şarkı (Sanma seni unutur bu gönül) by Neveser Kökdeş
Song in mode Müstear by Neveser Kökdeş (Don't think that this heart will forget you even if the years go by)
- Evcârâ Saz Semaisi by Dilhayat Kalfa
Prelude (Instrumental) in mode Evcârâ by Dilhayat Kalfa
III.
- Hicaz Peşrev by Reftar Kalfa
Prelude (Instrumental) in mode Hicaz by Reftar Kalfa
- Hicaz Ağır Aksak Şarkı (Seni Sevda çiçeğim) Lyrics by Leylâ Hanım, composed by Ibrahim Uygun
Song in mode Hicaz Lyrics by Leylâ Hanım, composition by İbrahim Uygun (You are the flower of love)
- Hicaz Saz Semai by Reftar Kalfa
Prelude (Instrumental) in mode Hicaz by Reftar Kalfa
IV.
- Hüzzam Saz Semaisi by Gevheri Osmanoğlu
Prelude (Instrumental) in mode Hüzzam by Gevheri Osmanoğlu
- Hüzzam Aksak Şarkı (Gül olsam ya sümbül olsam) by Neveser Kökdeş
Song in mode Hüzzam by Neveser Kökdeş (If I were a rose or a hyacinth)
- Hicazkâr Methal by Neveser Kökdeş
Song in mode Hicazkâr by Leylâ Hanım (I wonder where you are)
- Hicazkâr Aksak Şarkı (Nerdesin nerede acep) by Leyla Hanım
Song in mode Hicazkâr by Neveser Kökdeş (If I were your nightingale singing on the rose branch)
- Hicazkâr Düyek Şarkı (Gül dalında öten bülbülün olsam) by Neveser Kökdeş
Song in mode Hicazkâr by Neveser Kökdeş (If I were your nightingale singing on the rose branch)
- Kürdili Hicazkâr Aksak Şarkı (Bugün biz hep neşeliyiz) by Neveser Kökdeş
Song in mode Kürdili Hicazkar by Neveser Kökdeş (Today we are all joyful)
- Nev-edâ Saz Semaisi by Reftar Kalfa
Instrumental piece in mode Nev-edâ by Reftar Kalfa
V.
- Nihavend Devr-i Hindi Şarkı (Nâr-ı Aşkın sîne-i mecruhumu suzan eder) by Leylâ Hanım
Song in mode Nihavend by Leylâ Hanım (The fire of your love burns in my wounded heart)
- Nihavend Aksak Şarkı(Kız sen geldin çerkesten) by Faize Ergin
Song in mode Nihavend by Fâize Ergin (You come from Circassia, you're more beautiful than anyone else)
- Nihavend Longa by Kevser Hanım
Instrumental piece in mode Nihavend by Kevser Hanım
