Håll i hatten! Rokoko-slingor svingar oss runt i solsystemet, en värdefull italiensk violin tar oss genom århundraden, och plötsligt är vi under vulkanen Etna.
Håll i hatten! Musikaliska rokoko-slingor svingar oss runt i solsystemet, en värdefull italiensk violin tar med oss på en färd genom århundraden, och under vulkanen Etna, där en underjordisk gud vaknar till liv. I resans slut väntar Antonín Dvořáks älskade symfoni Från nya världen. I symfonins berömda vaggvisa stillar det engelska hornet själens oro.
Antonín Dvořák: Symfoni nr 9 e-moll op. 95 ”Från Nya världen”
I september 1892 anlände Antonín Dvořák (1841–1904) med sin familj till Förenta staterna. Han hade tagit emot tjänsten som direktör för National Conservatory i New York. Dvořák gillade sitt arbete men led av hemlängtan och återvände till Europa våren 1895.
Perioden i Förenta staterna var produktiv och gav upphov till cellokonserten och F-durkvartetten, sonatinen och kantaten The American Flag. År 1893 fullbordades symfonin i e-moll som uruppfördes i New York i december samma år. I ett brev till sin förläggare berättade Dvořák: ”Enligt pressen har ingen annan tonsättare ännu varit med om en motsvarande succé. Bifallet var så enormt att jag måste stiga fram och ta emot applåderna som om jag varit någon kung.”
Dvořák hade bekantat sig med ursprungsbefolkningens och afroamerikanernas sånger och danser. På basen av dem, sade han entusiastisk, kunde man skapa en helt egen amerikansk konstmusik. I sin e-mollsymfoni ville Dvořák försöka fånga något av andan i ursprungsbefolkningens och afroamerikanernas musik. Han undvek direkta citat. Trots detta tror många att den långsamma satsens melodi är en äkta spiritual. I själva verket skrev Dvořáks elev William Arms Fisher en text till melodin, varefter den blev den populära sången Goin’ Home.
Man har också framkastat att vissa musikmotiv har att göra med händelser i H.W. Longfellows epos Hiawathas sång. Detta är möjligt, men det påverkar inte musikens etnografiska profil. För att citera Leonard Bernstein: symfonin om Nya världen skrevs av en tonsättare från Gamla världen som behärskade Gamla världens traditioner. Med andra ord är verket starkt rotat i den europeiska konstmusiken och i böhmiska tonlandskap. Därmed är det logiskt att då exempelvis Charles Ives och Florence Price använde verket som förebild i sina debutsymfonier (1902 och 1932) blev resultatet inte den egna amerikanska ton Dvořák talat om utan snarare Dvořák. Det var först senare båda tonsättarna kom på sina egna sätt att skriva en s.k. amerikansk orkestermusik.
