Våroffer

Ons 10/10/2018 19:00 - 21:00
Biljetter: 37.00-7.00 €

Presentation

Igor Stravinsky hade hunnit komponera flera verk som fick flera att med intresse följa med hans utveckling. Men Våroffer blev för mycket för parisarna. Den erotiska offertematiken fick premiärpubliken att hojta glåpord och ta till knytnävarna. Verket omges inte längre av en aura av skandal - men det är inte alls mindre verkningsfullt för det. 

István Várdai 
István Várdai (f. 1985) växte upp i Pécs i södra Ungern. Hans föräldrar var musiker och likt många barn lockades han till musikens världen genom lek och spel. Åtta år gammal blev han förtrollad av Bachs svit för solocello i G-dur, ett verk som han 24 år senare själv spelade in på skiva. 
Várdai gav sin debutkonsert i Haag år 1997. Sedan dess har han haft flera tävlingssuccéer: han har fått första pris i David Popper-tävlingen 2000, 2003 och 2004, första pris i Brahms-tävlingen i Österrike 2006, tredje plats i Tjajkovskij-tävlingen i Moskva 2007, första pris i Geneves cellotävling 2008 och första pris i ARD-tävlingen i München år 2014. För sitt arbete för den ungerska musiken  har han tilldelats bl.a. Franz Liszt- och Prima Primissima-prisen. 
Várdai har naturligtvis varit aktiv även utanför tävlingar. Under de senaste åren har statistiken på den klassiska musikens databank bachtrack.com visat att han är världens överlägset oftast uppträdande cellist. Han ger över 70 uppträdanden i året och spelar både kammarmusik och solokonserter från barocken till vår egen tids musik. 
Från och med år 2016 spelar Várdais en Stradivarius-cello från år 1673 som tidigare har tillhört Jacqueline du Pré och Lynn Harrell. Det är en anonym ägare som låter honom låna denna cello. Várdais har berättat att han i framföranden av stora verk finner självsäkerhet och emotionell hjälp i det faktum att du Pré spelat på samma instrument. År 2017 berättade han för BBC: ”Det är med detta instrument som jag har hittat min egen röst.” 
 
 
Susanna Mälkki
Susanna Mälkki är född i Helsingfors, där hon även tillbringade sin ungdom. Hon har vuxit upp ackompanjerad av Helsingfors stadsorkester: som liten gick hon på orkesterns konserter med sin familj, och som ung musikstuderande följde hon noggrant med orkestermusikernas arbete och världens bästa solisters uppträdanden. År 2004 fick hon för första gången dirigera orkestern. Hösten 2016 inledde hon sitt arbete som orkesterns 13. chefdirigent. 
Vägen till dirigent tog sats från Sibelius-Akademins och Stockholms Edsberg-instituts celloklasser. Mälkki segrade i Åbo nationella cellotävling och blev Göteborgs symfonikers solocellist. Redan tidigt var hon dock intresserad av att få dirigera. I Stockholm dirigerade hon en ensemble med orkesterelever. Nästa gång fick hon dirigera samma skolas kammarorkester i närvaro av Sveriges radios symfoniorkesters dåvarande chefdirigent Esa-Pekka Salonen. I det ögonblicket stod det klart för Mälkki att hon hade funnit sin verkliga passion. Den känslan har inte försvunnit. 
Mälkki gjorde sitt genombrott på Helsingfors festspel år 1999. Hon fick sin första tjänst som musikalisk ledare för Stavangers orkester. Som konstnärlig ledare för den legendariska orkestern för ny musik, Ensemble Intercontemporain (2006-2013) befäste hon sitt rykte som en suverän tolkare av vår tids musik. 
Mälkki har dirigerat flera av världens bästa orkestrar såsom Amerikas s.k. Big Five-orkestrar, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoniker och Londons symfoniker. Hon har gästat bl.a. Metropolitan i New York, operan i Paris, La Scala i Milano och Staatsoper Wien. Hösten 2017 inledde hon sitt arbete som Los Angeles filharmoniska orkesters första gästdirigent. År 2017 valde tidningen Musical America Mälkki till Årets dirigent. 
 
 
Sinfonia Concertante 
István Várdai (f. 1985) växte upp i Pécs i södra Ungern. Hans föräldrar var musiker och likt många barn lockades han till musikens världen genom lek och spel. Åtta år gammal blev han förtrollad av Bachs svit för solocello i G-dur, ett verk som han 24 år senare själv spelade in på skiva. 
Várdai gav sin debutkonsert i Haag år 1997. Sedan dess har han haft flera tävlingssuccéer: han har fått första pris i David Popper-tävlingen 2000, 2003 och 2004, första pris i Brahms-tävlingen i Österrike 2006, tredje plats i Tjajkovskij-tävlingen i Moskva 2007, första pris i Geneves cellotävling 2008 och första pris i ARD-tävlingen i München år 2014. För sitt arbete för den ungerska musiken  har han tilldelats bl.a. Franz Liszt- och Prima Primissima-prisen. 
Várdai har naturligtvis varit aktiv även utanför tävlingar. Under de senaste åren har statistiken på den klassiska musikens databank bachtrack.com visat att han är världens överlägset oftast uppträdande cellist. Han ger över 70 uppträdanden i året och spelar både kammarmusik och solokonserter från barocken till vår egen tids musik. 
Från och med år 2016 spelar Várdais en Stradivarius-cello från år 1673 som tidigare har tillhört Jacqueline du Pré och Lynn Harrell. Det är en anonym ägare som låter honom låna denna cello. Várdais har berättat att han i framföranden av stora verk finner självsäkerhet och emotionell hjälp i det faktum att du Pré spelat på samma instrument. År 2017 berättade han för BBC: ”Det är med detta instrument som jag har hittat min egen röst.” 
 
Igor Stravinsky: Våroffer
Knappt en enda annan konsert med klassisk musik har blivit så legendarisk som baletten Våroffers premiär på Champs-Elysée i Paris den 29.5.1913. Anekdoter, rykten, tidningsrapporter och ögonvittnen skildrar i grafiska termer hur man tog till knytnävarna och slängde föremål, hur polisen kom på plats för att stilla debaclet, hur orkestern fortsatte att spela till synes likgiltig för allt omgivande ståhej. Den unga Igor Stravinskys (1882-1971) mest kända verk fick såklart snart sin plats i 1900-talets musiks hedersgalleri. 
Men var spektaklet ett kollektivt känsloutbrott motiverat av den nya musiken eller ett PR-trick? Allt beror på vem man skall tro. Redan de första takternas fagottsolo dränktes av utrop så att ingen på estraden kunde höra musiken. Koreografen Nijinskij gav tecken åt dansarna genom att vifta med armarna och balettchef Djagilev slog på och slog av ljus för att få publiken att lugna ner sig. Allt bara förvärrades då de hojtande demonstranterna fick emot sig uppsättningens försvarare. Stravinsky rymde bakom scenen. Polisen anlände för att baletten alls skulle kunna visas till slut. 
Efteråt satt trion Nijinskij, Stravinsky och Djagilev på restaurang. Stämningen var spänd. Endast Djagilev myste belåtet: ”Allt gick ju som det skulle.” I de kommande - slutsålda - föreställningarna var parispubliken lika återhållsam som vanligt. Premiären har beskrivits som antingen ett totalt kaos eller ett litet bråk, och det har tippats att det som provocerade publiken inte var Stravinskys musik utan Nijinskys koreografi med sina ”knäande lolitor”. 
Vare sig det rörde sig om ett PR-trick eller inte blev Våroffer snabbt ett av 1900-talets viktigaste verk. Stravinsky själv påstod att han hade skrivit det som i trans, inspirerad av en drömsyn och fri från alla traditioners barlast. Detta är nonsens. År 1911 hade han konsulterat folklivsforskaren Nicholas Roerich för att få veta mera om hedniska riter, och redan år 1908 hade han tonsatt två sånger om unga jungfrurs vårliga ritualer. Det finns gott om tradition i Våroffer. Det inledande fagottsolot är en gammal folkmelodi, och senare dyker det upp dussintalet till av dem. Alla av dem har gått igenom Stravinskys rytmkvarn men har trots det kunnat identifieras. Men inte en enda analys har lyckats förta effekten av denna balett, som inte lämnat en endaste modern tonsättare oberörd. 
 
 
Jaani Länsiö

Konstnärer

  • Susanna Mälkki

    dirigent

  • István Várdai

    cello

Program

  • 19.00
    Sergei Prokofjev

    Sinfonia concertante, för cello och orkester

  • 21.00
    Igor Stravinsky

    Våroffer(1947)

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller via länken
http://shop.ravintolamaailma.fi/musiikkitalo. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.