Vista

Fre 20/03/2020 19:00 - 21:00
Biljetter: €

Presentation

Frank Peter Zimmermann framförde Alban Bergs violinkonsert för första gången i Frankfurt år 1988, på en konsert till minne av Kristallnatten 50 år tidigare: ”Bergs konsert är ett requiem, ett konstverk, ett litet universum som går rakt under huden. Jag tröttnar aldrig på att spela det.” Uruppförandet av Kaija Saariahos nya verk väcker nyfikenhet: i vilken riktning rör sig den internationellt firade tonsättarens tonspråk? 

Susanna Mälkki

Susanna Mälkki är född i Helsingfors, där hon även tillbringade sin ungdom. Hon har vuxit upp ackompanjerad av Helsingfors stadsorkester: som liten gick hon på orkesterns konserter med sin familj, och som ung musikstuderande följde hon noggrant med orkestermusikernas arbete och världens bästa solisters uppträdanden. År 2004 fick hon för första gången dirigera orkestern. Hösten 2016 inledde hon sitt arbete som orkesterns 13. chefdirigent. 

Vägen till dirigent tog sats från Sibelius-Akademins och Stockholms Edsberg-instituts celloklasser. Mälkki segrade i Åbo nationella cellotävling och blev Göteborgs symfonikers solocellist. Redan tidigt var hon dock intresserad av att få dirigera. I Stockholm dirigerade hon en ensemble med orkesterelever. Nästa gång fick hon dirigera samma skolas kammarorkester i närvaro av Sveriges radios symfoniorkesters dåvarande chefdirigent Esa-Pekka Salonen. I det ögonblicket stod det klart för Mälkki att hon hade funnit sin verkliga passion. Den känslan har inte försvunnit. 

Mälkki gjorde sitt genombrott på Helsingfors festspel år 1999. Hon fick sin första tjänst som musikalisk ledare för Stavangers orkester. Som konstnärlig ledare för den legendariska orkestern för ny musik, Ensemble Intercontemporain (2006-2013) befäste hon sitt rykte som en suverän tolkare av vår tids musik. 

Mälkki har dirigerat flera av världens bästa orkestrar såsom Amerikas s.k. Big Five-orkestrar, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoniker och Londons symfoniker. Hon har gästat bl.a. Metropolitan i New York, operan i Paris, La Scala i Milano och Staatsoper Wien. Hösten 2017 inledde hon sitt arbete som Los Angeles filharmoniska orkesters första gästdirigent. År 2017 valde tidningen Musical America Mälkki till Årets dirigent. 

Frank Peter Zimmermann

Tysken Frank Peter Zimmermann (f. 1965) är en av de få toppsolister som har gjort en  karriär trots en avsaknad av nämnvärda tävlingsframgångar. Hans karriär tog snabbt fart då han var 16 år gammal därför att hans vänner sände inspelningar från hans uppträdanden till kända dirigenter såsom Lorin Maazel, Daniel Barenboim och Wolfgang Sawallisch. De blev så imponerade av vad de hörde att de inviterade Zimmermann att uppträda. ”I Tyskland är det inte vanligt att man deltar i tävlingar. Inte heller Anne-Sophie Mutter gjorde det”, berättade Zimmermann år 2014 i webbtidningen Interlude. Den enda tävling han har deltagit i var Jugend Musiziert-tävlingen då han var 11 år gammal. Den vann han. 

Zimmerman har uppträtt med världens mest kända orkestrar, från New Yorks och Berlins filharmoniker till Sydneys och Bostons symfoniorkestrar. Han gästar regelbundet även Helsingfors stadsorkester. Under de senaste 30 åren har han framfört praktiskt taget alla centrala violinkonserter i repertoaren och även gjort flera av kritikerna hyllade inspelningar av dem. 

Bergs violinkonsert spelade han första gången på Kristallnattens 50-årsminneskonsert 9.11.1988. Hans fru påminner honom ännu om hur han övade på verket under deras  bröllopsresa på Capri. ”Jag tröttnar aldrig på den”, säger Zimmermann. ”Efter varje gång är det som om en del av min själ slitits bort. Verket är mer än en violinkonsert. Det är ett konstverk, en själamässa. Berg har skapat ett helt kosmos som går under huden på en.” Zimmermann har framfört konserten långt över hundra gånger. 

Zimmermann har tilldelats bl.a. Accademia Musicale Chiagana-priset, Kulturpreis der Sparkassen-Kulturstiftung Rheinland, Duisburgs stads musikpris samt Tyska förbundsrepublikens Bundesverdienstkreuz av första klassen. 

Zimmermanns instrument är en Stradivarius, ”Lady Inchiquin”, från år 1711. 

Jean Sibelius: Tapiola op. 112

I januari 1926 beställde en amerikanska dirigenten Walter Damrosch en symfonisk dikt av Jean Sibelius (1865-1957). Damrosch gav tonsättaren alldeles fria händer bara resultat skulle bli ett ca 15 minuter långt verk för orkester. I början övervägde Sibelius att ge sitt nya verk titeln The Wood eller The Forest. Den slutliga titeln blev Tapiola. Tapio, skogens gud i Kalevala-mytologin, var inte känd för den utländska publiken. Därför bifogade Sibelius i partituret en dikt som förklaring: ”Täta, mörka stå skogarna i norr, / åldrade, gåtfulla, drömmande vilda drömmar. / Där är Tapios märkliga boningar, / dunkel där skogsandar väver sina hemligheter.” 

Tapiola uruppfördes i New York 26.12.1926. Mottagandet var närmast förvirrat. Musiken karaktäriserades som både ”steril” och ”mästerlig i sin atmosfär”. Finlandspremiären ägde rum i april 1927 på Helsingfors stadsorkesters Sibelius-konsert. Under Robert Kajanus ledning framfördes även bl.a. den sjunde symfonin och Rakastava-sviten. I Finland blev Tapiolas mottagande en obestridlig succé. De inhemska kritikerna tyckte sig höra i musiken såväl skogsalver och örnens flykt som troll och en ensam ödemarksvandrares ångest. 

Det var få som omedelbart greppade att Tapiola är ett tekniskt radikalt verk. Det bygger på ett återkommande, omärkligt varierande av ett i början presenterat kort motiv. Harmonin är ofta dissonant. Händelserna sker med en hypnotisk långsamhet och formlösningen trotsar alla färdiga analytiska modeller. 

I Sibelius produktion kunde Tapiola ha utgjort en verkningsfull start på en ny, modernistisk fas. Men det blev istället en slutpunkt, tonsättarens sista stora verk. Den åttonde symfonin såg aldrig dagens ljus och Sibelius drog sig tillbaka till det som kom att kallas för Ainolas tystnad. Med facit i hand kan man i Tapiolas slut höra en stämning präglad av avsked och resignation. 

Alban Berg: Violinkonsert 

I februari år 1935 kontaktades Alban Berg (1885–1935) av Louis Krasner. Denne var en i Ukraina född, till Amerika emigrerad violinist som var intresserad av att framföra ny musik. Österrikaren Berg var världsberömd tack vare operan Wozzeck som tio år tidigare haft premiär. Krasner önskade beställa en violinkonsert av Berg. Tonsättaren sade nej eftersom han som bäst arbetade på sin nya opera Lulu

Sedan kom tragedin. Till Bergs vänner hörde arkitekt Walter Gropius och dennes hustru Alma, Gustav Mahlers änka. I april avled paret Gropius 18-åriga dotter Manon i polio. En upprörd Berg bestämde sig för att ta emot Krasners beställning. Violinkonserten till Manons minne blev till med en för tonsättaren ovanlig snabbhet. Berg sände på hösten noterna till Krasner och återupptog arbetet på Lulu. I december avled Berg i blodförgiftning och Lulu blev ofullbordad. Violinkonserten uruppfördes i Barcelona 19.4.1936. Dirigent skulle vara Bergs vän Anton Webern, men denne ersattes i sista ögonblicket av Hermann Scherchen. 

Violinkonserten som är tillägnad ”minnet av en ängel” är en av 1900-talets nya musiks klassiker. Detta beror dels på den emotionella styrkan - musiken skildrar på ett gripande sätt smärta och resignation - och dels på tonspråket som presenterar en egen synvinkel på den 12-tonsteknik som hade skapats av Bergs lärare Arnold Schönberg. Verket bygger på en 12-tonsrad som till sin karaktär är så tonal att den ställvis ger musiken en ton som står närmare senromantiken än en egentlig modernism. 

Verket har två satser. Enligt Berg är den första satsen (Andante-Allegretto) ett porträtt av Manon. Smäckra valsmotiv och intensivt lyriska passager växlar. Enligt tonsättaren skildrar den andra satsen (Allegro-Adagio) död och uppståndelse. Öppningen är brutal och ödesmättad. Solots kadens leder till en enorm höjdpunkt som plötsligt följs av ett citat ur J. S. Bachs koral Es ist genug (Det är fullbordat). I och med koralen går verket mot en ljus, trösterik avslutning. 

Kaija Saariaho: Vista

"Kaija Saariaho är en av vår tids monumentala tonsättare. Man kan säga så mycket fint om hennes musik, framförallt om hennes musik för stor besättning… Jag känner också på mig att hennes musiks starka närvaro genom åren har utgjort en viktig rollmodell för unga generationer, inte minst för unga kvinnor som av Saariahos musik har inspirerats och sporrats att själva arbeta med musik. Det är ingen tvivel om att hennes mångsidiga verkan kommer att forma musiken även i framtiden.”

Så här sade i fjol isländska Anna Thorvaldsdottir i BBC Music Magazines enkät. 174 ledande tonsättare jorden runt berättade vem de anser vara den genom tiderna största tonsättaren. Första plats fick J.S. Bach. Av levande tonsättare stod högst på listan – som nummer 17 – Kaija Saariaho (f. 1952).

Internationellt är Saariaho mest känd som framförallt operatonsättare tack vare bl.a. operorna L’Amour de loin (2000) och Adriana Mater (2006). Saariahos femte opera Innocence, med libretto av Sofi Oksanen, har sin premiär inkommande sommar på festivalen i Aix-en-Provence.

Stora orkesterstycken är t.ex. Ingmar Bergman inspirerade verket Laterna Magica (uruppfördes i Berlin år 2008), och den persiske poeten Rumis texter inspirerade verket Circle Map, som uruppfördes i Amsterdam under ledning av Susanna Mälkki år 2012. Nu uruppförs verket Vista (2019) som är komponerat på sambeställning av Helsingfors stadsorkester, Berlins filharmoniker, Oslos filharmoniker och Los Angeles filharmoniker.

Saariaho kom på verkets titel (”utsikt”, ”vy”) under en resa på Amerikas västkust: ”Vi körde från Los Angeles mot San Diego. Vid utkiksplatser fanns alltid vägskyltar med texten ’vista’. Samtidigt kretsade material för det nya verket runt i huvudet på mig. Och det var så där det började. Före resan hade jag fullbordat ett mångårigt arbete, en ny opera, och nu öppnade sig nya landskap helt bokstavligt framför mig.”

Konstnärer

  • Susanna Mälkki

    dirigent

  • Frank Peter Zimmermann

    violin

Program

  • 19.00
    Jean Sibelius

    Tapiola

  • Alban Berg

    Violinkonsert

  • Paus 25 min

  • 21.00
    Kaija Saariaho

    Vista (uruppf.)

Ofta frågat

Kan jag fotografera orkestern?

Du får ta bilder före konserten och efter konserten. Då konserten pågår önskar vi dock att du lyssnar på musiken. På så sätt garanterar du musikerna arbetsfrid och stör inte heller de övriga konsertbesökarna.

Var kan jag beställa pausservering?

Pausserveringen kan beställas från Restels försäljningstjänst med telefon 0207624862 eller email ravintolat.musiikkitalo@restel.fi eller från Restis. Notera att beställning av pausservering för över 30 personer sker via försäljningstjänsten.

Måste jag klä upp mig då jag kommer på konsert?

Endast orkestern har dräktkod. Du får klä dig så att du trivs bäst.

Hur kan jag byta ut min säsongkortsplats?

Säsongkortsplatsen kan bytas ut då försäljningen inleds genom att du köper ett nytt säsongkort till en plats som är ledig. Platser som inte har lösts ut säljs som engångsbiljetter då försäljningen av säsongkorten har avslutats.

Jag har ett säsongkort men kan inte komma på konsert, vad göra?

Biljetten kan skänkas åt en vän, eller ges i gåva åt en musikstuderande genom att senast kl. 15 under konsertdagen ringa tel. 09 3102 2700 eller sända mail till helsinki.philharmonic@hel.fi.